Picknick inomhus

En liten prinsessa i sin mammas klänning. Den hade jag när jag var brudnäbb på mina föräldrars bröllop. 
 
Picknickkorgen och picknickfilten är nya, de ska användas flitigt ute i sommar. Men visst är det lite mysigt ändå att duka upp till picknick när regnet slår mot rutan?
 
De vackra bakverken har min mormor virkat åt Nyponrosen, så himla fina! Nallen där är föresten min sen jag var liten och den har på sig min bebisklänning. :-)
 
 
 
Jag hade planerat att ha picknick med mina hjärtan denna vecka, men solen har hittills varit bra på att gömma sig bakom tunga regnmoln. Men picknick kan man ju faktiskt lika gärna ha hemma i vardagsrummet. Det tyckte i alla fall Meja var en fin idé och bjöd in alla sina gosedjur och dockor till picknick på golvet. 
 
 

13-års firande

 
 
Firandet av min valborgsprins i lördags var mer än lyckat. Vi klämde in oss 11 personer i mitt kök och mumsade på smörgåstårta och Pontus hallonkakor som vi bakat tillsammans tidigare. Jag kommer lägga in recept på kakorna senare. Smörgåstårtan hittar ni recept på om ni klickar på länken. Min tonåring var så nöjd och glad med sin födelsedag att han till och med höll ett tacktal på kvällen och somnade lycklig och upprymd!
 

Min tonåring

 
 

En glad och stolt son mötte mig i dörren igår efter jobbet. Han överraskade mig och sin lillasyster med ett skinande rent och välstädat hem! Ibland är det så jag vill nypa mig i armen, vilken kille jag har! Han berikar mitt och allas liv i sin omgivning med så mycket omtanke men framförallt kärlek! 

 

Idag fyller killen i mitt liv 13 år, det är stort! Stort och helt ofattbart. Idag blir min son tonåring, hur gick detta till? Hur kunde åren flyga förbi så här fort? För 13 år sedan blickade mitt 21-åriga jag ner på ett litet knyte omgiven av slangar i min famn. Min beräknade junibebis blev en valborgsprins och kom när vi firade in våren istället för sommaren. Du är en sällsynt lysande stjärna som har så mycket att lära ut till andra av din godhet och kamratskap. Du gör mig stolt varje dag, i varje andetag och i hela min själ.

 

Grattis på födelsedagen min Pontus, jag älskar dig oändligt!

 

 

 


Stärka barnens självkänsla

Vacker och hållbara Nejlikor står i tre vaser runt om i hemmet hos mig. Det är en så tacksam snittblomma, står sig länge och köper man en bukett kan man med fördel dela upp den i mindre buketter.
 
När lillasyster kommer hem från skolan och storebror står med famnen utsträckt och väntar på en stor kram, kärlek! 
 
Hon som har en extra anledning att le stort nu efterson hon igår blev ägare till en bil, nu är det bara körkortet som fattas! 
 
Syskonkärlek som värmer i hela hjärtat och gör mig så stolt! Meja sa idag att Pontus var bra på att ta hand om henne. Det är han, han är så mån om henne så det finns inte ord nog! 
 
 
Idag efter kvällsmaten hade vi en liten övning, i att se det fina i sig själv. Jag vill stärka mina barn i sin person, få dem att tro på sig själva och aldrig tvivla. Jag vet allt för mycket om hur osäkerhet kan förstöra när "jag-duger-inte-känslorna" sätter in. Har jobbat så otroligt mycket på att stärka mig själv i min egen person sen tonåren och fortfarande tvivlar jag och tappar bort mig själv, jag riktigt avskyr när det händer. De är ett tufft jobb att bättra på sin självkänsla.

Så idag bad jag var och en att säga 5 saker de var bra på eller kände sig stolta över hos sig själva. Sen berättade vi bra saker som vi tycker om hos varandra. Det var så himla härligt och jag märkte hur stolta barnen blev, när de insåg att det fanns så mycket hos dem som är speciellt och fantastiskt, som de ska uppskatta och inte förminska.
 

Kärlek är alltid svaret

 
We can hide things away. But we can't forget.

Lär dina barn kärlek och omtanke, håll om dem så ofta du kan och berätta hur mycket du älskar dem genom alla stjärngnistrande galaxer ut i det oändliga. Att det finns kärlek utan slut för att hjärtat rymmer så mycket. Lär dem att tro på sig själva och att våga säga ifrån och stå upp för andra, att se skilland på rätt och fel. Lär dem att alla är vi olika och det är något fint som vi respekterar, ingen annan är som du. Det griper verkligen tag i hjärtat på mig är när barn far illa, i hemmet eller i skolan. Barn som mobbas, är ensamma och utanför eller har en tuff vardag av andra anledningar. Och det värmer enormt när man ser mod, när någon räcker ut sin hand till den som är ensam eller vågar gå mot strömmen. 
 
Jag älskar mina barn så gränslöst varje dag, älskar som att jag drar mitt sista andetag. De här två vackra skatterna är det finaste livet har gett mig och jag önskar så att kärlek vore något givet för alla barn. Jag önskar även att vi blir bättre på att ta hand om varandra, både när det gäller våra barn men även hur vi vuxna agerar mot varandra.  
 
 
 
(Skulle bara ta några bilder på Meja och så ville hon inte vara med, så kom den här bilden till. O ju mer jag tittade på den ju mer fylldes jag av känslor och tillslut bara rann det över mig, är en riktig känslomänniska.)

Porträtt Nyponrosen

"Are you a princess?" I said and she said "I'm much more than a princess, but you don't have a name for it yet".

 

Jag hade en bild i huvudet av ett porträtt jag ville ta på Meja, i en murrigare, intensivare och mer konstnärig stil med svärta. En bild som man kan se framför sig uppförstorad på en stor vägg på en utställning. Så blev den här bilden till. Men jag kände mig lite osäker, jag själv älskar fotot, men ni som läser i min blogg kanske får stora chocken och bli förvirrade då detta skiljer sig från min bildstil ni ser här i vanliga fall. Så jag vågade inte posta fotot här från början. Istället smög jag ut det på Instagram (@myhappydays.se) för att kolla av reaktionerna där. Och reaktioner kom direkt och överraksade mig med att vara så många och framförallt positiva! Det blev nog den mest kommenterade bilden senaste halvåret skulle jag tro. Så här skrev några av mina följare:

"Vilket foto!!! Blir helt tagen!!"
"Detta är nog det finaste fotot jag sett hos dig. Blev helt mållös"
"Älskart! Va duktig du är"
 
Som fotograf tycker jag om att prova olika bildstilar, utmana mig själv och prova något nytt. Så här till vardags med bilder för bloggen blir det mycket ljusa lättsama enkla foton med en positiv feeling, men jag brinner mest för att fota mer åt det konstnärliga hållet när jag har möjlighet. Där jag får lägga in mer känsla och skapa starkare uttryck. Så vad tycker ni om bilden? 

Fotograf Nyponrosen

 
 
Bilderna ovan fotograferade min Nyponros på sin lille kusin Leo under påskhelgen. Hon var så entusiastisk när hon bad att få låna min kamera. Gick ner i knähöjd för att hitta rätt vinkel och så provknäppte hon några bilder först o säger, "Jag skulle bara kolla ljuset". Haha, undrar vart hon snappat upp allt! ;-) 
 
Visst är hon duktig min lilla fotograf?
 
 
 
Fotograf: Meja

Solsken, glädje och små äventyr

 
Fyllda av energi, solsken, glädje och små äventyr är vi efter en påsklovsledig torsdag. Vi började med att besöka frisören för att trimma sonens frisyr. Sen blev det en sväng på stan där vi även passade på att äta lunch. Efter att vi mättat magarna tittade solen lagom fram när vi var klara och temperaturen hade ökat så då fick jag en idé. Vi tog en spontan promenad runt Åbackarna och vårt vackra Industrilandskap. Det hela fick en god avslutning i form av en varsin glassig belöning i solen efter lång promenad. Faktiskt imponerad över att mina små orkade runt hela långa sträckan, till och med jag kände att det tog på benen.
 
Så vackra byggnader här i vår stad, håller ni inte med! 
 
Syskonkärlek! Det blev ett par stopp på vägen och då myste mina skatter, barnen är precis lika kramsjuka som sin mamma, haha! 
 
Finaste Nyponros!
 
Underbart porträttljus och fina färger ute nu, även om det inte blivit någon grönska än. Fick sån våldsam lust att fota barn- och familjeproträtt, ni får gärna maila mig vid intresse josefin.landhagen@gmail.com
 
Nysnaggad stor kille
 
Ett hav av vårblommor i Åbackarna mötte oss, så vackert att man blir helt nipprig och vill brista ut i vårskrik! 
 
Meja och skuggan på språng! 

Lika stolt över mina barn, på olika sätt

 
 I helgen tog jag och Nyponrosen en promenad i jakt på vårblommor, hon på sin kickbike. Med det kickade vi igång våren på riktigt även om vi inte kom hem med någon vårbukett. 
 
 
 
Ledig onsdag för mig idag, har hunnit med att vara på utvecklingssamtal med Meja som gick strålande. Min Nyponros fick massa beröm och fröken tyckte hon var jätteduktig som redan kan läsa och skriva trots att hon bara går i förskoleklass. Hon började ljuda ihop bokstäver redan som 4 år, då hon tidigt fick upp intresse för bokstäver. Det är roligt att att se att hon är framåt och ivrig att lära sig det hon fastnar för. 
 
På samma sätt som jag är stolt över Meja för det hon är duktig på, har lätt för att lära sig nya saker och är framåt så är jag även stolt över min son som tyvärtom har det svårt och jobbigt i skolan med lärandet. Jag är så otroligt stolt över hur han kämpar med det som för honom är svårt. För mig känns det faktiskt som en rikedom på något sätt att få insyn i två världar, en värld med ett barn som har lätt för sig i skolan och med en som har det svårt. Det gör att jag lätt kan sätta mig in i olika situationer och få förståelse och ha ett större synfält än de flesta som saknar den erfarnhet av vad det innebär att ha båda världar. 
 
Jag minns en mamma en gång som alltid höjde sitt ena barn till skyarna och skröt högt om hur duktig och framåt barnet var i allt.. Det gjorde mig lite illa berörd då barnets syskon ständigt hamnade i skuggan. Jag vet inte ens om mamman tänkte på det. För mig är stolthet inte bara något som ligger i att man ska prestera, vara bäst och synas mest. Alla barn är fantastiska, på sitt sätt efter sin egen förmåga. Det kan vara andra saker än just skolan som är betydligt viktigare som man lätt glömmer bort när man talar om stolthet. Som social kompetens, att vara en bra vän, en modig person som griper in vid mobbning eller en fantastisk förebild på andra sätt. 
 
Jag är lika stolt över mina barn, på olika sätt, för de är just olika personer. För mig är det även viktigt att bekräfta dem i det och berätta hur stolta de gör mig och varför.

Nu väntar en del påskig-ärenden denna lediga dag, så jag ska snart ta mig in mot stan och fixa en del inför påsken. Ha en fantastiskt fin onsdag och tack för att du tittar förbi My Happy Days!

Påskpyssel

Vi har påskpysslat idag, med pårlor och plattor till hjälp. 
 
Både stor och liten var med
 
Hela familjen var med och påskpysslade, till och med Skrållan satt med vid bordet.
 
Några av av våra påskpyssel med pärlor, en kyckling, påskägg, hare, hjärta mm. 
 
 
Påskpyssel har vi ägnat oss åt denna söndag, bland annat. Jag och lillan var även ute en sväng när solen sken, måste passa på att njuta av vädret också och inte bara sitta inne. Den här mamman har varit så trött i helgen föresten, igår somnade jag redan klockan 21, direkt efter att vi kommit hem från en mysig kväll hos vänner. Fler som känner igen sig i det här med vårtrötthet? Om det nu är det som spökar... 
 
 

Såpbubblor i solen

 
 
För två helger sedan tittade solen fram på söndagen. Jag och barnen passade då på att ta en härlig söndagspromenad ut mot landet, det är så vackra och mysiga promenadvägar hos oss. Vi fick med oss såpbubblor, det var väldigt uppskattat att stanna med stopp på vägen för att få blåsa bubblor. Både för barnen och mig som fick lyckan att ta fina bilder när de hade roligt. 
 
Hoppas er vecka har börjat fint!
 

Med nya skidorna på!

 
 
 
Vi var ute idag och testade Mejas nya längdskidor, innan snön försvinner. Det ska bli varmt nästa vecka så får passa på så länge snön ligger kvar. Skidorna fyndade hennes mormor och morfar åt henne på loppis för 50 kr, väldigt överkomligt pris! Meja blev jätteglad, hon älskar att åka skidor. Såg nu att skidorna inte syns så bra på bild då det är snö över dem, men de finns där, haha!

Nu väntar födelsedagsfika hos mina föräldrar för pappa som fyller år nästa vecka. Kram på er!

Minnen


Tittar genom gamla bilder för att samla ihop mina fotografier jag tagit genom åren, sortera upp dem bättre. Och så finner jag dessa, på en liten Nyponros och jag blir alldeles sentimental. Underbara mammaledigatid, saknar. Ni som följt min blogg genom åren, minns ni när lillan var så här liten? ;)

Skönsjungande Nyponros

 
 
När vi gick på julmarknaden i helgen så hittade Meja en tygdocka som hon kände starkt för att hon behövde ta hand om. Så fick det bli, "Alicia" fick följa med hem och blev så ompysslad så. Var tvungen att ta några bilder när Nyponrosen hade lagt sig så fint med Alicia på bänken med julkudden. Man får vara snabb och passa på! Men föga anade jag att jag även skulle bli bjuden på en operauppvisning som denna, haha! Fångade en del utav showen med mobilen, men måste nog varna er för höga toner om ni sätter på ljudet på klippet...

 

Someone special

 
Att möta någon med ett så stort hjärta som du, att få finnas som mamma i ditt liv, vara där bredvid dig livets alla vägar. Att just du kom med så mycket kärlek inom dig och omfamnade hela mig och mitt hjärta. Det är speciellt, Du är speciell. En ovanligt kärleksfull pojke som förespråkar rättvisa och tar de mindre till dig på ett beskyddande och hjälpsmamt sätt. Som älskar att få andra att skratta.
 
Jag har svårt att hänga med hur lilla knytet på 2,3 kg och 44 cm lång, född allt för tidigt och spenderade första veckorna av sitt liv på ett sjukhus med slangar runt sin lilla kropp nu blivit så här stor? Så stor att jag börjar ärva dina urväxta kläder, att du är lika lång som mig när du står på tå. Så stor att du kryper upp bredvid mig i soffan när jag gråter och säger. "Mamma är du ledsen? Tänker du på R? Jag förstod nästan det. Kom så ska jag visa dig en rolig serie jag har hittat. Det är bättre att skratta lite.". För humorn har vi tillsammans och vi kan kikna ihop och vika oss dubbelt i soffan i varsit skrattanfall så vi knappt får luft. Jag tror sällan jag skrattar så mycket med någon annan som jag gör med dig. 

Du har mitt hjärta på ett alldeles speciellt sätt och jag kan inte sluta att förundras av hur jag fick lyckan i mitt liv att bli mamma till dig, som jag sjöng för dig redan i magen, "du är det finaste jag vet". I söndags när jag tittade mig i spegeln sa du, "Men mamma, du behöver inte titta dig i spegeln, du är fin!". Det visar bara på en av alla de vackra sidor du har. Lycka den flicka som blir din en dag. 
 

"Bröllopsbrud" i november


-Mamma, varför fick inte jag var med på ditt bröllop? Meja hade hittat mina bröllopsskor som hon undrade om hon kunde få när hon blev stor. Sen tog hon på sig dem och glappade runt i dem här hemma och kände sig så fin. Under tiden bubblade frågor om både det ena och det andra om mitt bröllop så jag tog fram min bröllopsklänning och mina smycken jag hade den där oktoberdagen på Gotland 10-10-10 när jag och barnens pappa gifte oss i smyg i Kärleksporten. Lilla stumpan klädde på sig allt! Där stod hon, så himla vacker och fin, jag bara häpnade! Mitt läpstift jag haft den dagen fick hon på sig också och sen rosorna som stod på bordet fick bli en fin bröllopsbukett. 


Sen var jag ju bara tvungen att fota Nyponrosen nu när hon stod där så uppklädd och fin i min bröllopsutstyrsel. Så vi tog en snabbtur 10 minuter från vårt hus och fotade på landsvägen. Men då menar jag verkligen snabb, en minut knappt fick jag på mig sen hade hon redan tröttnat, haha!! Det gäller att vara snabb som bröllopsfotograf, tur jag övat på många par genom åren. ;)


Liten beundrar sig i spegeln!


För stora bröllopsskor skulle absolut trippas runt i!


Titta så fint klänningen svänger! Men överdelen var så stor att vi fick knyta fast  den i ryggen.


Rosorna doftar gott!


Känner sig fin!


Med mammas pärldiadem, halsband och armband på. 

Och om det inte är uppenbart så är det hela en utklädningslek för min dotter, jag hoppas ingen tar illa upp o associerar med barnbröllop och så vidare vilket jag helt tar avstånd från. Meja ville klä ut sig till brud och låna mina saker, säkert för att uppleva lite av det bröllopet mellan mig och hennes pappa som hon inte var med på när hon var 1 år. 

En 6-åring med mod


Vid lämningen av Nyponrosen på skolan imorse blev jag stoppad utav en förälder i klassen. Hon var tvungen att berätta något min dotter gjort. Det visade sig att hennes son hade svårt med talet och blev retad för detta vid ett bord där min Meja suttit med. Men istället för att skratta med de andra barnen och gjort sig rolig på hans bekostnad hade hon blivit arg och skrikit "SLUTA! Han har inga framtänder, det är därför han har svårt att prata!". Det här hade den stackars pojken blivit så glad över, att hon stod upp för honom så han hade berättat om det hemma. Mamman sken med hela ansiktet då hon berättade om detta o jag blev så himla varm inombords och stolt!! Att min blyga 6-åring som sällan tar för sig och tar plats i en större grupp vågade säga ifrån! Vilket mod!

 
Meja vet ju själv hur det är att vara tandlös där fram och vad gluggen kan ställa till det när ord kan bli till läspningar. Namnet Meja betyder föresten just kraft och styrka, vilket mod innebär. Jag är stolt över dig!

 

Små blir stora

 

Tänk att jag skapat de här två fina personerna. Älskar dem så långt in i hjärtat och av hela min själ. Så stora nu, 12 och 6 år. När jag började den här bloggen var min stora kille i sin systers ålder nu. Vad hände med den mysiga tiden av barnvagnspromenader, sovande bebis på bröstet i soffan, tultande steg och söta babysaker? Småbarnstiden var en speciell och lycklig tid för mig som jag saknar och skulle vilja vara med om igen. Ni har växt så fort, nu är vi ett team, ni är inte bara mina barn utan även mina bästa vänner. Ni är starka självgående individer med egna viljor. Det blir en hel del bus och skratt när ni är hos mig och kärlek, bekräftelse och ännu mera kärlek. Vi går på äventyr, myser, pysslar och drömmer tillsammans. Jag vill vara en närvarande förälder och en vägvisare i era liv.. Hoppas ge er trygghet och mod att möta världen med öppna ögon och stort hjärta. Älskar er, ni är det finaste jag vet ❤️



Mina fashionistor del 2

 
Spinner vidare på del två om mina fashionistor och presenterar bilder från ombytet till deras andra val av matchande syskonoutfits från H&M. Roligt att de föll för samma färger trots att de valde kläder på två olika håll utan direktiv. Och denna syskonkärlek, är de inte fina tillsammans! Så otroligt glad över att de har ett så starkt band till varandra fullt med kärlek och omtanke. 
 
 
Denna outfit älskade Meja mest, hon är nog en liten boho-flicka.
 
 
Kram och kärlek till er, tack för att ni tittar in och gillar ni mina inlägg så glöm inte att trycka på hjärtat inunder och gilla inlägget, det betyder så mycket för mig! Tack!
 

Mina fashionistor

To us, family means putting your arms around each other and being there.
 
 
I helgen så tog jag med kidsen på förhandsvisningen av Pan, kan varmt rekommendera den! Snygg äventyrsfilm för hela familjen i spännande miljöer och snyggt foto, sånt går jag igång lite extra på. Efter bion hade jag lovat barnen nytt till höst- och vintergarderoben så vi passade på att ta en shoppingsväng. Båda busfröna drog åt varsit håll på barnavdelningen och kom sen tillbaka med två outfits var som roligt nog matchade väldigt bra! En mörkblå uppsättning och en i röd/rosa hade de båda hittat, kul att de fastade för samma färger! Båda supernöjda med sina val och även jag tyckte det var himla kul att se att de valde ut så fina plagg helt på egen hand båda två! Ska visa den andra uppsättningen sen, börjar med den blå.
 

Mina egna fashionistor i kläder de själva valde ut i H&M-butiken
 
Eftersom de hittat så snygga kläder som matchade så bra var jag tvungen att dra med dem på en syskonfotografering ute i höstlandskapet hos oss när vi kom hem.
 
Pontus ena tröja har en cool skinndetalj med dragkedja som han fastade förr. Men hjälp vad stor han har blivit, vilken snygging han växer upp till att bli, dragen blir mer o mer "vuxna". En snart blivande tonåring har jag som är lika lång som mig om han står på tå, hur gick detta till? Tänker på det varje gång barnen kommer hem till mig att de växer värre än ogräs.
 
Min vilda Nyponros Meja blev boho chic i sina nya sammetsleggins, snygga klänningen med vida ärmar, pälsvästen, halsbandet och lånandet av min hatt.
 
Det här är det som ger mig mest glädje, tid med mina barn, att göra mysiga saker tillsammans och att fotografera, bästa må-bra-medicinen!
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0