Mysigt på punschverandan
(Ursäkta det galna bildregnet, men såå många härliga bilder från denna kväll!)
Det här kan nog ha varit den mysigaste middag jag någonsin suttit vid, så vackert att man vill nypa sig i armen. Finare än den dyraste restaurang, så kände vi. Tänk så vackert dekorerat man kan få det med hjälp av så enkla ting som att plocka in det trädgården har att erbjuda. Fallfrukt och gröna blad tillsammans med levande ljus, enkelt men väldigt effektfullt. Att sitta på punschverandan denna kväll och se hur mörkret smög sig på utanför och höra smattret av ett stilla regn, äta en god saffranskryddad fisksoppa toppad med kräftstjärtar och vitlöksbröd vid sidan av, magiskt! En augustikväll med förkänsla av höst, att äta soppa kändes perfekt då. ♥
Augustis magi
Det är något med augusti, något i luften om en föraning om hösten på ingång och förändringarnas tid. Semesterfirare som sakta återvänder till vardag och lugnet som lägger sig över staden. Pulsen börjar gå ned, det känns mer harmoniskt och sommarstressens alla "jag måste hinna detta i sommar" avtar. Augusti är min favoritmånad, då det är både lite av sommar och höst samtidigt. Jag gillar att värmen är kvar och att naturen börjar ändra färg, att luften blir klarare att andas och att vi har den vackraste årstiden framför oss, hösten.
I helgen upplevde jag starkt augustis magi, skiftingarna i vädret och hur påtagligt det känns att det nu börjar bli kallare och att naturen skiftar årstid. Hur tunga grenarna börjar bli av äpplen i trädkronorna, ett riktigt äppelår i år. Rickard och jag plockade upp massor äpplen som fallit ned och blivit maskätna, vi gjorde även en jättegod saffranskryddad fisksoppa och mumsig nyttig ananaspaj, recept på dessa kommer. Mysig helg!
Tack även för de svar som trillat in i min undersökning i inlägget nedan, det ger mig en fingervisning i vad mina läsare fastnar för i min blogg. Fortsätt gärna att svara, jag blir så glad av att se att ni engagerar er och vill berätta för mig, tack igen! <3
Tack även för de svar som trillat in i min undersökning i inlägget nedan, det ger mig en fingervisning i vad mina läsare fastnar för i min blogg. Fortsätt gärna att svara, jag blir så glad av att se att ni engagerar er och vill berätta för mig, tack igen! <3
Gotlandsbilder och tips kommer med, jag har bara inte riktigt haft den tiden att sätta mig ned med detta än, hoppas ni har tålamod med mig.
Kram och ha en fin fortsättning på måndagen!
Undersökning, svara med siffror!
Jag har funderat länge på ett fenomen, det känns som om att bloggar över lag börjar dala lite i popularitet. Vilket även syns runt om då den ena efter den andra storbloggaren tar en långtidspaus eller till och med tackar för sig. Andra digitala kanaler har fått större plats nu. Även jag märker av trenden, det är inte alls samma besökstrafik som för ett par år sedan. Jag minns då jag kunde mötas av 120 kommentarer, då nya prenumeranter ökade konstant och erbjudanden rasade in. Då till och med expressen satte mig på löpsedeln.
I 8 år, så läng har jag bloggen My Happy Days funnits nu och jag skulle ljuga om inte jag även har snuddat vid tanken på att lägga av från och till. Bloggen är inte densamma idag som den var en gång, men livet är ju inte heller sig likt som den gången jag började skriva. Att lägga av har däremot aldrig varit ett alternativ, än. Jag har för mycket kreatvitet som måste få plats någonstans. Min blogg är min plats där jag kan lägga upp både bilder och text och det passar mig. Men jag tappar lite sug, när jag känner att jag levererar och levererar men får allt mindre gehör. Det är knappt någon som kommenterar längre eller gillar inläggen, vilket jag även ser hos andra bloggare, jättetråkigt!! Ja, det kanske är för min egen skull jag bloggar mest egentligen, men jag har alltid gillat kontakten med mina läsare och jag saknar den kontakten nu.
Så, jag vill försöka vända trenden och tänkte göra en enkel undersökning för att lära känna mina läsare bättre:
Varför läser du min blogg? Svar i en kommetnar med siffrorna 1-6 som står för följande:
1) Inredning
2) Fotoinsperation
3) Privatliv/vardag
4) Recept
5) Foto- och redigeringstips
6) Annat, skriv vad :)
Extrafrågor att svara på om ni känner för det:
Vilken typ av bloggar följer du? Så skriv gärna vilka bloggar!
Vilken typ av bloggar följer du? Så skriv gärna vilka bloggar!
Hur länge har du läst min blogg?
Hur hittade du hit?
Vad tror du anledningen är till minskad bloggtraffik och kommentarer?
Saknar du något så får du gärna lägga till det i din kommentar, tack på förhand!
Vi var där blixten hittade ner
Var med om en händelse igår som skakade om mig rejält. Hemkomna från en härlig och händelserik vecka på Gotland var vila högsta prio på söndagen. Jag kände för att sitta på klipporna vid strandkanten vid en speciell plats, blicka ut över vattnet och ladda energi. Så Rickard och jag tog en promenad genom skogen för att komma dit.
Under promenaden började jag få starka oroskänslor i magen, jag hade ångest och började må dåligt. I huvudet for det massor tankar, har en förmåga att tänka för mycket ibland, jag började även tänka på hur jag skulle gå tillväga och larma, om något skulle hända oss mitt ute i skogen, skulle jag kunna beskriva vart vi var? Ganska konstiga tankar för en vanlig promenad i skogen. Kände mig uppstressad men det släppte efter en stund när vi satt vid klipporna och jag fick mitt lugn tillbaka.
Långt på andra sidan havet mullrade åskan, men eftersom det var så långt bort från oss kändes det ändå som vi var i trygghet. Men i mitt huvud hörde jag om och om igen ”Vi var där åskan hittade ner”, som är titeln på en liveplatta med Lars Winnerbäck. Jag sa aldrig något om detta där vi satt på klippan och räknade sekunderna mellan blixt och dån. Åskoväder tycktes dra längre och längre bort, för sekunderna blev allt fler och mullret tystare. Det kändes som att åskan avtog.
Vi bestämde oss för att gå tillbaka till bilen, åka hem och baka blåbärspaj. Under promenaden kom de första regnstänken, bara ett fåtal. Sen började åskan mullra igen, allt högre och högre. Jag började bli väldigt orolig igen och i mitt huvud började jag gå igenom vad jag lärt mig om HRL (hjärt- lungräddning) på en kurs för några år sedan. Förstår inte alls hur sakligt jag började tänka mitt i den allt mer huggande oron. Började räkna sekundernas igen, nu var åskan nära, bara 3 sekunder mellan ljussken och dån. Vilket alltså är väldigt nära, vi insåg faktiskt inte hur pass nära åskan var just då!
Det slog ner blixtar i närheten ett par hundra meter bort från oss flera ggr och jag ville bara tillbaka till bilen fortast möjligt. Plötsligt var det som om någon tände en lampa rakt i ansiktet på mig, såg som en upplyst cirkel med starkt sken i mitten med rött runtom och samtidigt världens smäll. Jag föll handlöst i marken. Visste inte om jag levde eller ej när jag låg där. Sen såg jag Rickard över mig och lukten av bränt krut och det rykte rök från där blixten slagit ner ca 25 meter bort, såå himla nära oss! Hade vi gått snabbare hade vi varit precis intill...Vi tog varandras händer och i samma sekund som vi började springa för livet öppnade sig himlen över oss, det var som att hoppa i havet med kläderna på. Vi sprang genom hela skogen medans åskan fortsatte att slå ner intill oss, helt dyngsura! Det kändes som en film men det var på riktigt. Vi sprang bokstavligen för livet och jag har aldrig varit så rädd. Jag hoppades att vi skulle klara oss levande ur skogen, blixtar är så oberäkneliga och nu befann vi oss mitt i stormens öga. Benen bar knappt sista biten, inte ens när jag tänkte på mina barn förmådde jag springa fortare. Vilket kändes som en besvikelse, inte ens för dem fanns extra kraft att ta till. Men vi kämpade sista biten och när jag såg bilen sköljde både lättnad över mig med även rädsla, så nära, låt oss hinna in! När jag hunnit runt bilen och hoppat in vågade jag andas ut, lite. Vi klarade det, nu ville jag bara fort från åskan in i tryggheten.
Chocken efteråt, hela mitt inre darrade. Det tog ett par timmar att komma ner i varv, vi klarade oss! Hädanefter ska jag lyssna mer till mitt inre, till min intution och ta oro på allvar. Trodde aldrig att jag skulle vara så nära ett blixtnedslag och när vi väl var där, trodde jag aldrig vi skulle ta oss ur levande... Tacksam över att vara i livet!
Bilden är ett montage, illustrerad av mig i efterhand i photoshop.
Efterlängtat regn
Den här sommaren går till historia som den varmaste, torraste och kvalmigaste. Dagarna som paserar liksom klibbar sig fast vid skinnet. Jag älskar värmen, men när det är så här tryckande hett att man inte kan få svalka någonstans var ett kylande regn något väldigt efterlängtat. Så idag kom ett mullrande från ovan följt av en kraftig regnskur. Nyponrosen jublade och blev så lycklig att hon hoppade i sina nya gummistövlar och sprang ut i regnet! Vilken lycka med regn och att få hoppa runt i stora vattenpölar!
Jag kan inte låta bli att få lite "festival-vibbar" av hennes klädsel, haha! Rosa batikmöstrat linne med cool rygg, vit jeanskjol och höga gummistövlar. Det slår mig även hur stor hon börjar bli min lilla skatt, 9 år nästa månad. Tänkte tidigare idag på en svunnen och saknad tid, då hon var liten nog att bli buren i famnen. Kan ni som hängt med mig från start minnas hur liten hon var då? Bara 1 år gammal! Det är ju galet när man tänker efter egentligen, att jag har bloggat så länge att mina barn som var så små då börjat bli stora nu. Så mycket som har hänt i livet, så mycket som är kvar...
Intervju med mig
Heeej på er!! Här har det varit några tysta dagar då jag varit på resande fot och levt campingliv i Norge. Vilken upplvelse jag har med mig! Varje dag var riktigt bra, har så mycket bilder och minnen att dela med mig av, så håll utkik i veckan! Men idag bjuder jag er på denna intervju med mig som nu ligger publicerad på startsidan av Blogg.se:
"Jag sa upp mig efter 12 år inom kundsupport utan att ha någon plan eller ett nytt jobb att gå till!"
Vecka 27
Vilken härlig vecka som vi lämnar bakom oss, har haft det så mysigt jag och barnen. Vi avslutade med en överraskning, bakade en Drömtårta som vi bjöd mina föräldrar på. Idag ville vi nämligen fira lite, för Meja släppte sin rädsla och simmade som en fisk i vattnet! Vi har tränat ett tag, då hon verkligen kan simtagen men inte vågar, det är läksigt med djupt vatten där man inte kan bottna helt. Men idag, så drog hon längd efter längt efter längd!! Det var så härligt att se henne simma, så stolt och glad! Det var jag i hela mammahjärtat med, min fin fina Nyponros, så modigt!
Ny vecka imorgon, det innebär veckobyte med barnen och jag ska iväg på äventyr. Det blir camping i Norge och uppleva häftig natur! Häng med så kommer det uppdateringar vartefter! Längtar efter att få fylla kameran med massa häftiga bilder och minnen för livet!
Ner på stan
En regnig dag prickade vi in denna vecka efter lyxiga solskensvarma dagar senaste tiden. Perfekt bioväder, så jag och barnen åkte in till stan och slog oss ned i biosalongen. Utbudet familjefilmer var väldigt begränsat men vi såg Mästerdetektiven Sherlock Gnomes, den var helt okej. Efter bion stannade vi på barnens favorit Burgers&Bangers som har riktigt goda burgare. På vägen hem gick vi förbi en blå soffa som någon tippat av mot en tegelvägg, det såg så coolt ut där den stod. Bad barnen sätta sig i den först men eftersom det hade regnat hela dagen så var det ingen fungerande idé, den var dyngsur! Så det fick bli några bilder på bara soffan.
Sommarkvällar
Sommar på balkongen i det guldiga och varma kvällsljuset. Ljuset sista timmarna innan solen går ned är som ett bättre filter över världen, fast på riktigt.
Idag har vi åkt Cadillac, ätit glass, gått promenad och spelat sällskapsspel på altanen hemma hos mina föräldrar. Myst med Mejas hamster Molly som flyttat in tillfälligt hos oss denna vecka, annars bor hon hos barnens pappa. Hon är så fin lilla Molly men inte riktigt tam än, någon som har bra tips på hur man får en guldhamster tam?
En dag på stranden Varamon
Med bilen fullpackad med allt som kan behövas för en dag på stranden åkte vi mot Varamon i Motala tidig förmiddag. Det blev en jättehärlig dag av strandhäng och skatterna fick äntligen prova sin present som jag hade med mig till dem hem från Rhodos, en stor donout badring. Det blev succé! Det är härligt med sandstranden och det klara turkosa vattnet, lätt att tankarna dras mot varmare breddgrader. Det är även toppen att det är så långgrunt, men vattnet är alltid kallt! Så det räcker gått och väl med att bada benen för mig, haha!
Tillbakablickar till Rhodos
För en månad sedan på dagen satt jag på ett flyg mot Rhodos just nu, en fantastisk vecka kom att vänta mig och mina vänner. En vecka att vända sig tillbaka mot med ett leende och värme. Det här var precis vad jag behövde där och då. Att få dra en avstickare söderöver kändes som starten på något nytt, ett nytt liv, nya mål i sikte och ett lättare hjärta.
Snart, om en vecka cirka, så väntar nya semestermål! Det blir campinglife i Norge och uppleva den vackra naturen där, som jag längtar!
Som fluffiga pompoms
Ingen tvekan om att pion är en av mina favoritblommor, jag har ju till och med en piontatuering på ryggen. Dessa ljusrosa har stått i en vas på köksbordet fullt utslagna som fluffiga pompoms-bollar, så vackert! Var tvungen att ta fram kamerna och fotografera dem.
Har en så go fredagskänsla i kroppen idag, det pirrar av förväntan och glädje! Ikväll väntar Winnerbäck-konsert och innan det date på uteservering i grannstaden med en av mina bästa vänner!! Åh som jag längtat och räknat ned inför den här fredagen. En bra start på en fin helg som kommer att fortsätta med bland annat bröllop och bio.
Känner mig så harmoniska och tillfreds med mitt liv som det är nu, det är ett bra flow rakt igenom. Känner ett lugn inom mig och jag är så glad över att jag kommit in på utbildningen, det känns som en sån befrielse, att jag vet vad som väntar i höst och två år framöver och att jag slipper gå runt i ovishet längre. Jag har tagit itu med mina drömmar och jag kommer i framtiden att jobba med något som jag brinner för, där jag tillåter min kreativa sida att ta mer plats.
Tänk vad mycket man kan vinna, om man bara vågar! Tänk att jag där i början av året, faktiskt vågade säga upp mig, utan att veta vad som komma skulle. Så kom det bästa!! Jag gjorde så rätt!
Tänk vad mycket man kan vinna, om man bara vågar! Tänk att jag där i början av året, faktiskt vågade säga upp mig, utan att veta vad som komma skulle. Så kom det bästa!! Jag gjorde så rätt!
Vallmofält
Kvällsutflykt till ett vajande vallmofält.
Hade fått tips av två vänner att det blommar vallmo utanför fälten runt om Vadstena, så jag och Rickard bestämde oss för att åka och titta igår kväll. Vi hittade ett fält intill Folkets park, där poppade de röda blommorna upp men mer än så såg vi faktiskt inte. Kanske var vi lite ute i sista minuten för säsongen, för tydligen ska det finnas flera fält? Vi kom iväg lite väl senare än tänkt på kvällen, så vi fick mer eller mindre kasta oss ur bilen och springa för att fånga de sista strimmorna ljus över ängen. Hade kanske varit bättre att åkt tidigare och rekat lite innför kvällsljuset o hängt en stund inne i mysiga Vadstena, men men, det blev ju bra ändå!
Vi tog en liten sväng in i den mysiga kullerstensstaden med, vilket var tur! För bara några meters promenad inne i staden så fick vi se hur solens sista strålar färgade en mur röd och lockade oss ner mot strandkanten. Vi stannade till där ett tag och såg när solen gick ned över Vättern. Vilken mysig kväll det blev!
Indian summer
Hittade en så söt blommig plåtburk inne på Normal för en tid sedan. Den innehåller Chai latte med smaken Indian summer, söt och god smak som snabbt blev en favorit hos Nyponrosen! Jag tycker med om den, men eftersom jag eftersträvar så lite socker som möjligt i min vardag så dricker jag bara chai latte när jag tillfället känns rätt.
Söderköping
Fick en bonusdag med mina skatter så vi gjorde en mysig utflykt över dagen till grannstaden Söderköping. Det tar faktiskt bara drygt 10 minuter från oss att åka dit om det inte är broöppning vilket vi slapp, så det är bekvämt avstånd till en så mysig stad. Vi besökte Smultronstället, gick uppför Ramunderberget, strosade på stan, besökte olika trädgårdar och barnen passade på att ta igen sig i varsin hängmatta med som finns uppställda lite varstans. Ni får se videos från dagen på min insta @myhappydays.se om ni besöker min stories där.
Här är bilder från när vi var i Söderköping förra året.
Midsommarhelgen
Ett riktigt midsommarväder har vi haft detta år, sol, regn och blåst om varannat. Faktiskt känts ruggit så både varma raggsockar och värmande te har gått åt hemma om kvällarna. I år hade jag ingen midsommarfeeling alls. Tyvärr. Jag skyller allt på hormoner i obalans, de liksom tar över mitt liv ibland och jag hatar när det händer. När jag plötsligt blir låg och tappar allt, bara försvinner in i någon meningslöshet och kan bli arg eller gråta för mindre. Det är inget kul, just då verkligen känns det som en förbannelse att vara kvinna och gå runt med alla dessa hormoner. Tänk om hormonbalansen kunde vara som en jämn linje, men det funkar ju inte så. Men jag vet att det bara handlar om ett par dagar och jag vet att det bästa jag kan göra när jag känner så här är att vara aktiverad och fokusera på annat, ha fullt upp helt enkelt, så jag glömmer bort "mig". Och nu var det ju midsommarhelg så firat har vi gjort, ätit gott umgåts med familj, vänner och haft bra dagar. Så det har gått bra och jag har även redigerat en hel hög bröllopsbilder som jag har förlorat mig i, det är roligt!
LYCKODAG!
Det har bara rasat positiva överraskningar över mig inom en timme nu!
Fick för mig att jag skulle städa ur ett skåp och hittade då i ett kuvert inte mindre än 3 stycken gamla 500 sedlar. Första känslan, blev helt kall, sen dubbelkollade jag om det gick att lösa in dem trots att de är ogiltiga. Ja, fram till sista juni!! Snacka om tur, att jag bestämde mig för att städa just där av alla ställen nu innan det var för sent att lösa in pengarna.
Strax därefter plingar det till i mailkorgen och jag började både skaka och gråta när jag läste det som stod, för lyckokänslorna visste inga gränser!! JAAA!! Jag kom in på utbildningen som jag har sökt och som jag varit så nervös över att få besked från.
Strax därefter plingar det till i mailkorgen och jag började både skaka och gråta när jag läste det som stod, för lyckokänslorna visste inga gränser!! JAAA!! Jag kom in på utbildningen som jag har sökt och som jag varit så nervös över att få besked från.
"Hej Josefin!
Du är antagen till utbildningen Digital marknadskommunikatör..."
Men när jag fortsatte att titta i mailkorgen så såg jag även att jag hade fått ett positivt besked från en annan person i en just nu ganska stor fråga inför en semesterresa. Så nu kanske även den biten löser sig, det känns ändå bra att ha en möjlighet då det började se mörkt ut.
Så jag sitter här just nu helt chockad, hur mycket positivt kan hända på en och samma gång!? Är lite i chock!
Långa juninätter
Junidagar som övergår i ljusa långa nätter. Man finner mig allt som oftast sitta uppe långt in på småtimmarna och redigera bilder som jag fyllt min kamera med. Allt från bröllop jag fångat på bild till det vackra som blommar i naturen, som dessa bilder. Vill inte sitta med mina foton i onödan om sommarlovsdagarna när jag har barnen, då vill jag rikta uppmärksamheten till dem och hitta på saker. Så därför blir det sena kvällar/nätter jag tillåter mig att ta itu med det jag behöver. Jag föredrar ändå att redigera sent, det är då min kreativitet är på topp. Brukar ni med känna av att känslorna blir som starkast på natten och att det är lättare att utrycka sig då?
Inatt släckte jag och stängde av datorn halv tre... Det var inte alls meningen att det skulle bli så sent men datorstrul och envishet stod i vägen. Fick en liten stund över för några bilder innan jag insåg att natten var på väg att övergå i dag och att det var på väg att börja ljusna på igen utanför mitt fönster. Kan så lätt förlora mig i tiden när jag sitter med det jag brinner för. Det finns liksom inget annat. Tänder upp med levande ljus, häller upp en kopp te, sätter på akustiska låtar och bara myser i stunden.
Det är ändå något speciellt med ljusa juninätter, så det känns fint att ta vara på dem nu. När de är varma nog brukar det vara min balkong som är mitt kontor för natten.
Tack för äventyret Rhodos!
En vecka var egentligen alldeles för lite tid, jag hade behövt en hel månad! Känner att jag lämnat Rhodos med mycket kvar att utforska, men ändå såå väldigt nöjd med resan. Man hinner ju trots allt inte mer än vad vi gjorde på en vecka. Något som jag tar med mig från resan som en extra häftig uppelvelse var parasailing! Tänk att jag vågade mig på att hissas upp i en fallskärm efter en båt 100 meter ovanför havsytan! Det är något jag alltid velat testa, trots att jag har lite svårt med höjder. Så glad att jag bestämde mig för att göra det! Nu kan jag stryka den upplevelsen från min backet list. Det var faktiskt väldigt kul men lite läskigt när vinden högg tag i skärmen då vi var som allra högst upp. Då slog svindeln till ett tag och jag undrade vad jag gett mig in på, men det gick fort över och resten av resan bara njöt jag av upplevelsen ocanför det kristallklara turkosa havet. Får se om jag kan få några bilder av mina vänner o visa sen då jag inte hade möjlighet att fota själv.
Livet
Den här platsen i kvällsljus fångar alltid mitt hjärta. Att få ligga ner på den varma klipphällen, följa flygplan på himlen som styr söder över, lyssna till vågorna långt nedanför, se solen försvinna i en solnedgång. Lugnet, naturen, hela själen får ro och pulsen går ner. Livskvalité, livet på topp(en)! Jag är något rädd för höjder med stup, men igårkväll så vågade jag sitta ensam kvar på kanten när R gick iväg och tog kort på mig med mobilen. Annars så vågar jag bara vara där tryggt intill honom på säkert avstånd från kanten, men älskar platsen som trots allt ger mig lugn. Igår fann jag modet att sitta kvar själv, med inre frid. Det var en härlig känsla.
Uppdatering om Nyponrosen, hon börjar sakta piggna på sig igen och igår fick jag en uppdatering om att hon lyckats få i sig både en macka och en bulle som hon desutom fick behålla, hurra! Oron för henne har varit jättestor, hon var verkligen dålig där ett tag och när hon åkte hem till sin pappa hade hon även fått feber. Så skönt att hon börjar piggna på sig igen! Igår fick jag även en bilduppdatering av henne att hon hade fått en hamster!! Hennes lycka, djurälskare som hon är.
Uppdatering om Nyponrosen, hon börjar sakta piggna på sig igen och igår fick jag en uppdatering om att hon lyckats få i sig både en macka och en bulle som hon desutom fick behålla, hurra! Oron för henne har varit jättestor, hon var verkligen dålig där ett tag och när hon åkte hem till sin pappa hade hon även fått feber. Så skönt att hon börjar piggna på sig igen! Igår fick jag även en bilduppdatering av henne att hon hade fått en hamster!! Hennes lycka, djurälskare som hon är.
Idag blir det att packa och fixa det sista inför resan, imorgon så här dags sitter jag på planet mot Rhodos. Det känns så overkligt, men härligt! Tänk att dagen som vi räknat ned till sen i vintras nu är här! Jag längtar!
Ha en fin dag vänner!
