Bebisfoto

 
Vår lilla stjärna, tiden går så fort att jag inte hinner med! Bilderna här togs när du var några veckor gammal, imorgon blir du 2 månader! 

Vilken är din favoritbild av dessa? 💕
 
Gilla gärna inlägget om du tycker om det!

Enya Iris Ester

 
Enya Iris Ester 
 
Vår flickas vackra namn och betydelser
 
Enya är hennes tilltalsnamn och betyder liten eld eller livets kärna/glöd (livskälla). Namnet härmstamar ifrån det irlänska (keltiska) namnet Eithne. Enya utals som Än-ja men stavas Enya.
 
Iris efter Rickards farmor. Namnet är grekiska och betyder regnbåge. I den grekiska mytologin är Iris regnbågens gudinna. Iris kan även syfta på ögats regnbågshinna eller växtsläktet irisar.
 
Ester efter min gammelmormor. Namnet är ett hebreiskt kvinnonamn som härstammar från det persiska ordet stara som betyder stjärna. En annan tolkning är att namnet kommer från den babyloniska kärleksgudinnan Ishtar. Det äldsta belägget för namnet i Sverige är redan från 1200-talet. 
 
 
Här strålar solen in i huset denna morgon och ger extra energi vilket känns fint efter en sömnlös natt med denna 6 veckor gamla bebis. Lillan var inte särskilt sugen på att sova inatt utan pigg som en mört. Det är lite charmigt ändå att möta dessa stora ögon i mörkret när man tittar till henne, hur trött man än är där mitt i natten så smälter man varje gång!!

Hoppas ni får en trevlig fredag och start på helgen hörni! 

1 månad och barnvagnspromenad

 
Den första barnvagnspromenaden gjordes en solig mars-dag runt kvarteret. Detta var för 2 veckor sedan och idag orkade jag gå på promenad en hel timme (säkert dumt att ta i så mycket)!! Så sakta men säkert börjar jag komma tillbaka mer och mer nu efter graviditet och förlossning. Ni anar inte huuur mycket jag längtade efter just detta under 9 månaders graviditet av bäckensmärtor och inte kunnat ta längre promenader än från sängen till köket typ. Ser ni fina huset i bakgrunden!?
 
 
Ja det är ju vårat hus! Lycka!
 
Stolt storasyster som fick dra lillasyster i vagnen. 
 
Galet att min lilla Nyponros nu snart är lika lång som mig!!
 
Ser ni framför er hur härlig denna vy upp mot vår köksentré kommer bli om någon månad när alla knoppar i björkarna brister och bäddar in tomten i lummig ljusgrön försommargrönska? 
 
 Gosiga bebisfötter kan man ju inte få nog av, eller hur? 
 
Så här ser vår lilla stjärna ut nu, 1 månad gammal numera! 
 

Kejsarsnitt med komplikationer, min förlossningsberättelse med Enya

 
 
 
Bebis i sätesbjudning
Under tiden som jag väntade Enya blev det allt mer klart att jag skulle bli tvungen att förlösa genom kejsarsnitt denna gång. Hon låg nämligen i säte, med rumpan ner. Det var en tuff tid att bearbeta detta mentalt fram till förlossningen då jag alltid varit rädd för kejsarsnitt. Hade varit inställd på en vaginal förlossning precis som med de andra två barnen då jag haft väldigt bra och snabba förlossningar innan. Men om det är något jag lärt mig nu så är det att alla förlossningar är väldigt individuella, det går inte att räkna med att det ska bli på ett visst sätt. 
 
Kejsarsnittet
På förlossningsdagen anlände två nervösa och pirrigt förväntansfulla blivande föräldrar till sjukhuset 6:30. Jag som inte kunde gå mer än korta sträckor (typ 10 meter) pga bäckensmärtor/foglossning blev mött i entrén av personal från BB med rullstol. Inne på BB fick jag byta om till blå sjukhusskjorta och knästrumpor samt fick gömma håret i blå plastmössa. Blev sen skjutsad in på operation med ett litet stopp på vägen för att Rickard skulle få på sig "pappakläder" bestående av skyddande hårmössa, byxor och rock. 
 
Inne på operation var det mycket personal, alla väldigt vänliga och lugna. De pratade med mig/oss och förklarade allt som skulle hända och vad de gjorde. Jag berättade om att bedövning sällan tog särskilt bra på mig vilket jag ville att de skulle känna till. De satte spinalbedövning i ryggen och läkaren som la bedövningen var så duktig att det varken stack eller kändes alls överhuvudtaget, så blev så förvånad då hon sa att det var klart. Däremot så tog det ett tag som jag misstänkt innan bedövning tog, jag kunde lyfta benen länge och när känseln tillslut var borta och de började skära i mig kunde jag ändå vifta lätt på tårna! 
 
Jag minns att jag under operation frös, hade tre filtar på min överkropp och syrmask som skulle ta bort ev illamående. Jag hade önskat att få se när lillan lyftes ut, en sjuksköterska vid mitt huvud erbjöd sig att ta kort med mobilen vilket jag är tacksam över. Jag kände att de började dra i kroppen på lillan och sa till Rickard "Snart kommer hon ut, jag känner det". Kort efter var hon ute och började skrika. Märklig känsla att höra sitt barn där på andra sidan ett skynke och inte se henne. Men lättnaden att höra henne gjorde mig lugn och jag kände mig trygg i att det fanns personal som tog hand om henne på bästa sätt. Snart kom de runt till oss och jag fick en varm kladdig liten älskling tryckt mot mitt ansikte som jag pussade på. Rickard fick följa med till barnbordet med lillan och klippa navelsträngen. 
 
 
Lutande tornet i Pisa och komplikationer
Jag minns inte riktigt allt som hände under tiden de sydde ihop mig för hamnade i ett sämre skick här. Operation tog lång tid, 2 timmar tror jag totalt. Jag drabbades av kraftig blödning och förlorade mycket blod. De var även tvungna att sprätta upp och stoppa en inre blödning samt sy ihop mig igen. Det visade sig även under operationen när de utförde snittet att min livmoder inte utvecklats åt höger utan bara åt vänster vilket gjorde att inre snittet blev komplicerat och placerades högre upp. Inte så konstigt att lillan inte kunde vända sig där inne då hon bara hade halva magen att röra sig på. Då förstod jag även varför min mage sett så sned ut, min barnmorska hade tex kallat magen för lutande tornet i Pisa. Ja ni ser ju själva här nedan!
 
Operationen tog som sagt längre tid än i normala fall, lillan föddes 8:44 och jag tror att jag rullades ut runt 10:30. Men minns allt väldigt vagt från det att lillan plockades ut. Jag kommer ihåg att bedövningen började släppa mer och mer, så kände hur de sydde i slutet och de fick pumpade in morfin. När de var klara kommer jag även ihåg att jag frågade om jag skulle gå över till min säng som jag skulle flyttas över till, haha, för jag hade full känsel i benen då. Men det fick jag ju så klart inte utan de tippade över mig. :-) 
 
Kritiskt läge efter kejsarsnittet
Men resten av dagen är som ett töcken, Rickard har fyllt i som att vi flyttades till ett övervakningsrum efter op och att det var där lillan vägdes och mättes. Vi fick därefter ganska snabbt ett eget rum. Sen började jag må dåligt. Till en början var jag rejält omtöcknad med kraftig smärta, feber och högt blodtryck, det var personal som sprang in och ut hela tiden natt som dag. Tror det var på dygn 2 som jag fick kraftiga skakningar och nästan förlorade medvetandet. Sa till Rickard att om jag somnar nu så vaknar jag inte mer. In i det lilla rummet kom då ett helt team med personal som satte dropp och gav mig blodtransfusion samt massor medicin. Minns inte allt. Men där o då var det ganska kritiskt med mig, var knappt kontaktbar och hade som vakna feberdrömmar som flimmrade för mitt inre. Hemskt, ja det var bara hemskt och jag blir så ledsen när jag tänker tillbaka på detta.
 
Hade fortsatt översyn natt som dag och det gjordes prover av alla dess slag, var på siktröntgen för att utesluta ny inre blödning men där fann man istället vatten i lungor och runt hjärtat. Vilket gjorde att jag blev skickad på ekg och ultraljud av hjärtat. Blodtrycket var skyhögt i flera dagar och mättes dygnet runt. Fick feber och skakningar igen, hade så ont att jag fick morfin dagligen. Jag var i väldigt dåligt skick och helt slut. Men sen vände det sakta men säkert och läget blev efter 5 dagar stabilt nog att åka hem.
 
 
Återhämtning
Befinner mig nu i en tid av återhämtning, vi har lugna dagar hemma lillan och jag. Jag mår fortfarande nu efter 3 veckor inte helt bra, mest på grund av smärta efter kejsarsnittet samt elak foglossning som jag drogs med från vecka 14 i graviditeten. Har därför svårt att röra mig helt obehindrat och gå längre sträckor ännu.
 
 
 

Välkommen till världen Enya

 
Fredagen 12/2-2021 föddes vårt lilla kärleksfrö Enya, en pigg och fin dotter som mår bra! Hon mätte 49 cm lång och vägde 2975 gram. 
 
 

Höstrusk och hoppa i vattenpölar

 
September har rullat in och hösten har gjort entré med regn och kyligare grader. När det regnade som mest en av dagarna gick vi ut och lekte i loss, Nyponrosen med att hoppa i vattenpölarna och jag med att fånga glädjen och stänk från tusentals regndroppar på bild. Det är stunder som dessa som det glöder till extra inom mig, när jag får fånga ögonblick och frysa tiden i rörelser och känslor. 
 
Tänker ofta på att när jag fotar mina barn så är det deras barndom genom mina ögon som de får, som ett arv. Jag vill att de ska kunna titta tillbaka i vuxna år och känna den värmen som jag lagt ner för att bevara stunder i deras uppväxt. Den kärlek jag haft i mina ögon och i mitt hjärta när jag tagit alla dessa bilder, bilder på mina skatter som är det dyrbaraste i världen. 
 

Pontus 17 år

 
 
Min stora skatt fyller 17 år idag!! Kan någon tala om för mig vad sjutton (haha) som hände!?
 
För 17 år sedan föddes en 44 cm lång liten kille till världen, beräkad till juni anlände han redan på självaste valborgsmässoafton. Den finaste killen jag vet, med så mycket känslor och hjärta! Vi är lika på det sätt, båda har lika nära till skratt som tårar och vi skrattar väldigt mycket ihop! Jag kan inte riktigt ta in att min son blir myndig och vuxen om ett år, det känns som om han är på väg att växa om mig. Då menar jag inte på längden för det gjorde han redan för några år sedan. Nej jag menar att det känns för mig som att jag inte blir äldre, som jag mentalt stannat i en ålder runt 28 typ. Men barnen de växer fortare än ogräs. Får som en klump i halsen av sentimentalitet när jag tänker på valborgsprinsen som var så liten i min famn för 17 år sedan. Hur fort går inte tiden? 
 
Grattis Pontus, du är det finaste jag vet! 
 

Påskäggsjakt 2020

 
Årets påskäggsjakt blev väldigt lång och med många överraskningar. Hade tillsammans med Rickard planerat och förberett jakten under en veckas tid, var så spänd och förväntansfull över att få överraksa mina barn denna påsk, så där att det bubblade i hela mig. Det är så kul att få överraska och göra andra glada! Väckte mina skatter på långfredagen till ett uppdukat frukostbord med scones, frukt och lite av allt man kan tänkas vilja ha. Men där mitt på bordet vid påskriset stod även något nytt som fångade min Nyponros uppmärksamhet, ett påskkort! 

"Påskharen är pigg och glad,
han tycker om godis och choklad! 
Kanske vill ni också smaka?
Leta där man bakar kaka!"
 
Sen var påskäggsjakten igång! Barnen for runt i hemmet och letade fram den ena ledtråden efter den andra, så kom de till sista hälsningen som ledde dem ut till gömman med påskäggen. Det var här det roligaste började. Jag hade inte något godis i äggen utan istället lagt i en varsin påse med "matsäck" bestående av dryck, banan, clementin och en chokladbit tillsammans med ett brev som löd:

"PÅSKKUL!
Påskharen vill bjuda med dig på ett äventyr!
Gör dig redo för att vara med om bus och en fortsatt påskäggsjakt.
Se till att du har kläder, jacka och skor på dig.
Ta med mobil, laddare och vänta på alla i familjen, gå sedan till bilen."
 
Sagt och gjort, vi tog bilen och så klart undrade de vart vi skulle. Meja gissade på att vi skulle till Rickard men då jag sa att vi skulle åka färja och sen tog en väg vi inte åkt förr blev de väldigt förvirrade och förstod inte alls vart vi var på väg. Det var så härligt väder, klarblå himmel och en sol som värmde, var underbart att åka iväg på äventyr. Givetvis skulle vi ju till Rickard ändå för där hade jag och han preppat med ledtrådar och till och med gräv ned en (!). Så det var ju perfekt att det finns en annan mysig väg över vatten att åka dit på. 
 
Förberedelser till påskäggsjakten 
 
 
Väl framme fick de börja med att leta efter en skattkista, i den låg en nyckel som gick till vedboden. I vedboden fanns ett nytt kort och varsin spade då nästa ledtråd var nedgrävd någonstans i trädgården vid en gul fjäder... 
 
 
I en burk som legat nedgrävd en vecka fanns en bit choklad var och en ny ledtråd som ledde till...
 
 
Ett nytt påskkort uppe i en tall med ny ledtråd! Den här gången var det sista ledtråden!
 
"Påskharen behöver inget pass, 
men ibland behöver han gå på dass! 
Kanske har han där lämnat sina påskägg?
Leta efter en fjäder mot en röd vägg."
 
 
Äntligen, två ivriga ungar fann sina påskägg på ett sedan många decenier oanvänt utedass. Deras ansikten verkligen lyste av glädje när de vände sig om med varist ägg i famnen och gick ut från gömstället. Hade bara plockat i speciellt och lite annorlunda godis, som jag hittat på TGR och Normal, tycker de har så kul utbud. Minsta skatten var verkligen lycklig över godiset, nästan chockad tror jag till och med. Bästa påskäggsjakten och godiset någonsin! 
 
 
Efter att ha gett mina hjärtan en 10 ledtrådar lång påskäggsjakt med bilresa och färja var vi alla värda ett riktigt våffelkalas på verandan! Tack för den här påsken! 

Present som gjorde mig rörd

 
 
Min fina älskade Nyponros, så omtänksam och kärleksfull! Började min dag med tårfyllda kinder, rörd och tagen av min minstings överraskning som hon kom med på morgonen. Eftersom mina skatter inte var med mig på min födelsedag (pappavecka) så hade hon gått till affären och köpt en present och ett gratulationskort som jag fick idag. Blev verkligen överraskad och tagen, tårarna bara rann när jag läste kortet.
 
Så fint, mammahjärtat svämmar över! 
 

Familjefotografering vinter i solnedgång

Familjefotografering, vinter i solnedgång!
 
Jag slår fast vid att det är vackert med porträtt året om oavsett årstid och väder! Jag menar, titta bara på dessa bilder med vinterporträtt utan snö! Den här fotograferingen blev väldigt spontan men jag är så otroligt tacksam över att jag bestämde mig ta med mig min systemkamera ut på vår vinterpromenad, för det blev så underbra bilder som jag bara älskar! 
 
Jag och barnen skulle bara gå en promenad och ta med oss bröd att mata änderna med vid ån denna kalla januaridag. En vinter utan snö som mest ser färglös och småtrist ut, kan det verkligen bli fint på bild? Jo för eftermiddagens brinnande solnedgång förvandlade landskapet till något helt fantastiskt som satte ett så magisk varmt ljus som bagrund till porträtt. 
 
Hade den här vinterpromenaden i tanken och hopp om nya fina bilder när vi skulle gå iväg till bron och ån med änderna. Men från att ha varit klarblå himmel så började det mulna på lagom tills vi skulle gå. Jag tappade därmed modet och hoppet om bra bilder då ljuset är så viktigt! Men i sista sekund innan vi lämnade dörren greppade jag ändå tag i min kamera, vilket jag är så GLAD över!!! 
 
Vi blev överraskade av en helt otroligt vacker solnedgång som bröt sig fram mellan molnen och satte hela himlen i brand. Varmt orangeguldfärgat ljus som bryter genom mörka trädgrenar gav en otroligt fin värme, mysik och livfull känsla i bilderna, gillar det mörka mot det varma. Hade inte ens tänkt ta portättbilder utan mest fota lite blandat från promenaden och ån med änderna. Men så blev det prortätt istället, det passade ju så himla bra med denna kuliss!
 
Ska snart börja pyssla med en ny fotobok, några av dessa bilder kommer absolut att få plats i den! 
 
Vad tycker ni? Gilla gärna inlägget om ni tycker om porträtten och bilderna! 
 
 

Happy Birthday Meja

 
Ballongbukett till nyblivna 10-åringen! 


Här hemma har vi födelsedagsfirande idag, Nyponrosen och hennes bror kom hem till mig igen efter att ha varit ute och campat. Det gav mig tid att förbereda en överraskning till lillans firande.
 
Jag dekorerade i köket och gjorde iordning ett presentbord. De fina uppblåsta ballongbokstäverna "HURRA" fick jag av en vän, tanken är att så längde de är fina ska de få fortsätta i en återvinningskedja av firande och ges vidare. Ballongbuketten av heliumballonger beställde jag i smyg från Panduro och ställde fram så att det skulle vara det första födelsedagsbarnet såg när hon kom in i hallen.
 
Jag fick sms från storebror när de var på ingång och var beredd, så just när hon tryckte ned handtaget till ytterdörren satte jag på högtalaren med "Ja må du leva" för full volym, gissa om hon blev förvånad min lilla skatt! Köket fullt med ballonger, sång och paket! Samt en rosa donut med litet ljus i!! 
 
 
Grattis Meja 10 år, min Nyponros! 
 
 
 
 

 
Kan ni förstå, att när jag startade den här bloggen för 9 år sedan, så var hon så här liten! Minns ni som har varit med från början? Det går så fort, jag är glad åt att jag har alla minnen sparade i bilder och text att titta tillbaka på här i bloggen. 

Gul hoodie

 
 
 
Hur jag fotar min egen tweenie nuförtiden? Jag lockar med att ta fina bilder på de nyinköpta kläderna. Uppväxta med en mamma som mer eller mindre ständigt bär runt på en kamera i sin hand kan jag lova att mina egna hjärtan hellre flyr fältet än frivilligt ställer upp på bild. Att fota sina egna stjärnor kan vara något av det svåraste, så det gäller att vara snabb. Att göra spontana fotograferingar på utflykter fungerar bäst, eller att muta med glass, det kan fortfarande fungera.
 
 
Men igår fick jag med mig min lilla Nyponros (som inte är så liten längre, fyller 10 år nästa vecka!) på en fotorunda i kvällssolen för att fota nya klädinköpet, en gul hoodie till skolstarten och ett par slitna ljusblå jeansshorts. Tröjan från H&M och shorts Cubus. 
 

En dag ensamma på stranden

 
Bad på stranden, en dag då vi hade den helt för oss själva! Märklig känsla, att vara enda badgästerna på Varamon, som är en av de populäraste stränderna i Östergötland. 
 
 
När väderprognoserna ljuger och det är friska kalla vindar och molnigt istället för klarblå himmel får man tydligen stranden helt för sig själv, även en dag mitt i juli! Hade lovat barnen att åka hit sedan sommarlovet började, men varje vecka de har varit hos mig har vädret varit halvdant och strandlivet inte alls lockat. Så kom då två dagar med sol och värme, äntligen!
 
På kvällen dagen innan packade vi väskorna och fyllde bilen för en heldag på stranden. Bara för att möts av att sonen vaknade mitt i natten och var dålig. Så det blev inte någon strand, vi fick hålla oss på hemmaplan. Men så i måndags, sista dagen hos mig så visade varenda väderprognos att det skulle bli klart väder och stora solchanser i Varmaon, jag kollade löpande hela söndagen.
 
På morgonen var det tjocka moln över himmeln men tänkte att det kanske bara är tillfälligt, vi kör ändå! Det visade sig inte bli så himla varmt väder trots allt men det var härligt att komma till stranden ändå och vi hade picknick på filtar och blev kvar 3 timmar. Det var riktigt mysigt att åka och få ha hela stranden för oss själva! 

Solnedgång på berget

 
Vilken härlig kväll vi fick igår, jag och mina hjärtan. Vi gick en kvällspromenad och såg solen stiga ned över staden högt uppe från vårt utkiksberg. Fotade med mobilen för att föreviga denna stund. Så fint! Mitt mammahjärta är så lyckligt över dess två, finaste i hela världen! 
 
 
 

Skolavslutning, nu sommarlov!

Skolavslutning för båda skatterna idag, så nu börjar ett långt välförtjänt sommarlov! Hurra! Lillan slutade 3:an idag och stora sonen 9:an, i höst väntar äventyr på nya skolor med nya klasskompisar för båda två. Så sommarlovsfina barnen var, Nyponrosen hade planerat sin outfit med gammelrosa spetskläning och blommor i håret i månader och länge väntat att äntligen få ta på sig sina kläder. 
 
Även mamman får sommarlov snart, kul att få göra mina hjärtan sällskap! Men jag får vänta ytterligare en vecka innan terminen är slut. Jag har en rapport som jag ska skriva klart först samt dagar med redovisning i skolan nästa vecka innan jag med kan pusta ut!  
 
Bäst att ta och fortsätta på rapporten nu, den tar verkligen rejält mycket mer tid än jag kunnat föreställa mig! 
 
Ha en fin kväll raringar! 
 
 

Våffelkalas

 
Eftersom det var våffeldagen igår ville jag bjuda mina skatter på våfflor efter skolan. Det blev en riktig våffelbuffé kan man säga, eller ja till och med kalas. För Nyponrosens kompisar blev så sugna på att äta våfflor de med så de kom förbi med ett paket våffelmix och frågade om de också kunde få vara med. Så himla gulligt! Det gick ju inte att säga nej till, så jag dukade fram ett riktigt våffelkalas åt mina skatter med vänner. Få se om jag minns alla tillbehör som de kunde välja på... Det var vaniljglass, strösslad vispgrädde, Nutella, skivad banan, riven choklad, kokosflingor, vindruvor, handplockade jordgubbar från i somras, jordgubbsylt, hallonsylt, melonbitar, blåbär och kiwi. 
 
Riktigt mysigt, tycker om att skämma bort andra och sonen tyckte jag överdrev, jaja, det kanske jag gjorde! Men glädjen runt bordet var stor när jag stod och gräddade våfflor så jag blev helt varm och svettig, haha! 
 
Firade ni våffeldagen något igår?
 

Vårjacka till tweenie

 
Så slog vårvärmen till ordentligt, vi hade 11 grader här igår, hääärligt!
 
Med varmare dagar har vårgarderoben börjat tas fram. Vi upptäckte då att Nyponrosen har växt som bara den över vintern så jackan hon hade i höstas har blivit liten. Eftersom jag skulle in till stan en snabbis igår passade jag därför på att titta efter en ny jacka åt henne och hittade denna som dessutom var på rea, 75 kr fick jag betala då jag hade 25 kr i rabatt med, wow! Som hittat och satt  perfekt, min tweenie tyckte genast om den och blev så glad!
 
Så tuff hon blev, såg genast så stor ut. Hittade även en till jacka i en storlek större för bara hundringen som jag tänker blir bra att spara, båda från H&M. Kan ni förstå, två jackor till priset av 175 kr!! Ibland har man tur, att fynda kläder är något man tackar för speciellt eftersom studentkassan inte är den största. Tacksamhet i livet när saker bara löser sig smidigt till det bästa!! 

10 saker att göra varje dag

 
Min 9-åriga dotter rymmer så mycket visdom, på ett sätt som verkligen förbluffar och överraskar mig gång på gång och gör mig varm av stolthet. Som den gången min lilla blyga tjej stoppade mobbning i skolan och alla vackra kloka saker hon säger. Igår kom hon med en hel lista som hon hade skrivit ihop själv, med saker att göra varje dag för att må bra. Hon berättade hur viktigt det är att få i sig ordentligt med vatten varje dag för det får kroppen att må bra på massor av olika sätt. Sen la hon till, ska vi gå en morgonpromenad imorgon mamma? Jättebra idé tyckte jag, så det gjorde vi och nu försöker vi att följa hennes må-bra-lista här hemma. 
 
 
 
Här är Mejas lista, som hon har skrivit helt själv, jag har kopierat rakt av:
 
 
10 saker du ska göra varje dag för att må bra
  1. ♥ Dricka ett glas vatten varje timme 
  2. ♥ Gå rak i ryggen för att inte få problem när du blir vuxen
  3. ♥ Ha det städat när du jobbar för då koncentrerar man sig bättre
  4. ♥ Ta en promenad minst en gång om dagen för då mår kroppen bra och promenaden kan vara typ 20 minuter lång
  5. ♥ Vara glad tänk alla problem positivt på vad som går att fixa istället för att tänka allt negativt, skratta och le för det gör så att man går vidare livet enklare
  6. ♥ Stressa mindre man kan tillexempel göra en lista på allt som man måste göra för allt går så mycket enklare då
  7. ♥ Sova, sömnen är jätte viktig,om man lägger sig och vaknar samma tid varje dag kommer kroppen vänja sig med den tiden
  8. ♥ Få frisk luft 
  9. ♥ Krama någon minst en gång om dagen
  10. ♥ Säg 3-5 saker som man tycker varit bra samma dag eller något man är stolt över hos sig själv, gör det varje dag
 
Gillar du Mejas lista, ge oss ett hjärta! 



En mysig dan före dopparedan

Så var det bara en dag kvar, dan före dopparedan.  Mysig start denna söndag med liten tomtenissa och brasa i öppna spisen. 
 
 
Lyckligare unge får man leta efter! Vi ägnade förmiddagen åt att spendera tid i pulkabacken. 
 
 
Eftermiddagen gick vi en långpromenad till änderna vid ån och gav dem julmat, bröd som blivit över. Älskar den sista bilden på mina två skatter, så fina! 
 

Se upp i pulkabacken!

 
Ännu en fördel med att bo så nära skog och natur som vi gör är att vi har så nära till flertalet pulkabackar så här på vintern, perfekt när man har en Nyponros som älskar fart och fläkt! Hon är så tuff och smått galen min dotter, på tivoli åker hon t.ex. så klart det läskigaste som går. Idag gjorde vi ett stopp vid inte mindre än 3 stycken backar. Den ena var desutom så hiskligt lång och brant att det bara blev ett modigt åk på snöbrädan under höga toner hela vägen ner. 
 
Så mysig utflykt vi hade hela familjen. Nu är vi hemma och värmer upp oss och väntar på besök till kvällen. Så kul när det kommer spontan "Tänkte höra om ni vill ha sällskap av mig lite senare?" Jaa, det är ju bara kul, älskar att få bjuda hem vänner och familj!
 
Fler som har passat på att åka pulka idag? Har ni snö kvar?
 
Ha en fin kväll, gilla gärna inlägget! 
 
Kram

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0