Blombud och nytt jobb

 
När jag kom hem från min allra sista dag på E.ON igår ringde ett blombud på dörren. Denna fina bukett kom levererad till mig från mitt nya jobb. Blev så överraskad och glad, vilket underbart välkomnande! Väldigt uppskattad gest och känns otroligt roligt och rätt att börja min nya tjänst på en helt ny arbetsplats nästa vecka.  

Jag har fått frågan om vad jag nu ska hitta på. Jo, jag kommer att jobba på supporten för Casall Professional. Känner mig otroligt stolt över att få vara en del av teamet då jag alltid haft god känsla för företaget. Känner mig stolt över företaget som startade i min hemstad för lite mer än 30 år sedan och nu blivit en så stor aktör på marknaden. Så att få jobba med Casall känns så rätt, även sett till att jag gillar träning. Jag är taggad för nya utmaningar och längtar efter måndag! 

Kvällste

 
Kanelknäckemackor med gräddost och en kopp varm chaite gör mig sällskap till en film ikväll. Mitt i den vardagliga scenen väcks mitt bildseende till liv. Ljusen, skoggorna, ångorna som slingrar sig upp i vackra mönster. Mitt i det vardagliga bor det vackra, en stund av ro fångad på bild. Man glömmer så lätt, att även i mörkret finns det ljus. 

Höst i parken

 
Det är så vackert ute nu, löven virvlar runt som i ett drömlandskap.
 
Bilderna är tagna för nån vecka sedan under en promenad ute tillsmmans med lillhjärtat. Har senaste dagarna fått hålla mig lugn inomhus, tyvärr åkt på en svårläkt infektion och behandlas just nu med antibiotikakur nummer 2 (den första tog inte) så kroppen har krävt mycket vila. Mest legat i sängen o titta på serier och ätit glass. Men idag känner jag mig lite piggare och ser fram emot en tacokväll med mina älsklingar. 

Vad ska ni hitta på ikväll? 

Publicerad i utländskt magasin!

 
Jag kommer hem helt varm i hjärtat efter en underbart mysig helg i bästa sällskapet. Ni vet känslan när man går o ler lite fånlyckligt för sig själv o känner det som att sitt inre dansar, så bra mådde jag. Och när jag sen öppnar brevlådan med det där fånleendet och möts av att ha fått en tidningen sänd till mig hela vägen från Kalifornien, (ja ni läste rätt, KALIFORNIEN) med en artikel där i om mitt fotograferande och bloggande som gått i tryck. Ja då dansade jag runt och tjoade på riktigt här hemma, haha!! Jag är så glad, glad, glad idag!! 
 
I somras fick jag en väldigt fin förfrågan sänd till mig om jag ville vara med i vinternummret nov/dec/jan 2018 för papperstidningen Artful Blogging. Ett utländskt magasin som hittat mina foton och skriver om kreativa människor som skapar, fotar och bloggar. Jag blev ombedd att skriva ett reportage om mig och mitt fotograferande samt bloggande på engelsak. Det resluterade i en artikel på 6 sidor, om ni är nyfikna att läsa har ni texten här nedan:

 

Catching Moments 
by Josefin Landhagen

 

I aim to live in the present, catching every moment both with my camera and my mind. As a creative person with a high sense of emotion, I have always felt the need to express myself in images and words. When others see my pictures, I want them to feel something. As a child, I was often painting and drawing — activities I found fun because I was free to create. I was shy at that time, but I welcomed the attention and praise I received through my pictures. It helped me to be seen as more than the shy girl I was known as. My creativity encouraged me to grow as an adult, and my blog helped me blossom and come out of my shell.

 

My blog has meant a lot to me over the years. It has encouraged my personal development as well as opened up opportunities and challenges. Not only has my blog pushed me to become stronger as a person but also to reach out with my creativity. Applying to art school was an obvious choice — it suited me well. During this time I was introduced to my greatest passion: photography. My restless side caused me to lose motivation when painting and drawing a picture. I am often self-critical and sometimes find myself stuck and unsatisfed despite many days of work.This is why photography suited me better: A photography is complete almost instantly. In my photography, I am driven by catching moments in time.

 

On my forearm, I have a tattoo that says “Carpe Punctum,” which translates to “seize the moment.”This idea is most important to me. It’s not only present in my photography but also as I’m living my life. I named my blog My Happy Days because I’ve primarily chosen to focus on joy. I want the blog to be filled with joy — a happy place with easy tones, and a reminder to take care of the days you have and make the best of them. I long for my visitors to have a positive, harmonious feeling after visiting my blog: First by looking at my photos and then by reading the posts I write. It is like we say in Sweden, “spreading rings on water.” If I give out a happy feeling, my visitors will bring it along and spread the joy in their own lives. 

My content and blog posts combine to form a photographic blog filled with details from my everyday life. I share posts about my children, our home (I love home decorating and mixing old and new things in a personal way), and recipes for cooking and baking, and I hope to fill my followers with endless inspiration. My signature photography is utilizing light. Did you know that the word “photography” literally means painting with light? My blog is the point of my creative outlet. It keeps me interested in photography and motivates me to photograph every day. I have the opportunity to express myself in writing, and the blog is perfect for me that way. 

 

Learning from experience, I will leave you with three writing tips that have helped me when I feel stuck for inspiration:

1) Make lists! Write down different headings and content that you want to write about.

2) Prepare posts when you feel inspiration, so you can have nished content ready to publish whenever needed.

3) And last but not least, ask your readers what they are interested in reading!

 

Living in Sweden in a town called Norrköping, Josefin Landhagen is a single mom to her son, Pontus, and her daughter, Meja. To learn more, visit her blog at myhappydays.se and follow her on Instagram (@myhappydays.se) and Facebook (happydaysblogg). She welcomes email at jose n.landhagen@gmail.com 

 

Fredagskänslan

 
Humöret är på topp, den efterlängtade helgen är nära och fredagskänslan sprider sig i hela kroppen! Som ni kanske märkt har inspirationen hittat åter, kameran har dammats av och lusten att fota kommit tillbaka. Jättekul tycker jag som saknat att vara kreativ. Även träningssuget har kommti tillbaka, känner i hela kroppen hur jag längtar efter att pressa mig till det yttersta och få träningsvärk. Mer jag verkligen ser fram emot är mitt nya jobb som jag börjar på om bara några veckor. Efter 12 år på samma företag byter jag nu arbetsplats och går mot en ny spännande utmaning. Det känns såå rätt och så bra i magen! Vissa bitar i livet faller bara på plats av sig själv.

Ha nu en härlig helg alla fina, kram!
 

En mysig leverans

Höstmys levererades hem till mig i form av trevlig pressutskick med godis från Haribo och presentkort på Netflix, trevligt! Mina barn kommer bli glada för detta lördagsgodis nästa vecka och jag ska äntligen prova Netflix, ja jag har inte skaffat det än, haha! Så perfekt för mig o få något gottit med, då jag inte äter godis sen 1,5 år tillbaka. Tack för ett trevligt paket hem till oss! 

Halloweenkväll med barnen

Jag mådde egentligen inte alls bra denna lördag. Men jag gjorde mitt bästa för att barnen skulle få en mysig Halloweenkväll som de sett fram emot. Överraskade dem med att duka upp detta bord. Sen hade de själva dekorerat hemmet och huset samt trädgårdsdelen med spindelnät och spindlar. Meja hade gjort ett läskigt spökrum och satt en lapp utanför "Kom in om du vågar" med en läskig teckning. Glad över o se mina hjärtan så uppspelta. 
 
Hittade en dödskalleflaska på TGR som jag fyllde upp med saft.
 
Meja hade gjort fina spökmaränger under dagen
 
Löv och bär fick dekorera ett fat med ett dödskalleljus
 
Spökchips med ostsmak fick höga betyg av barnen och mig.
 
Barnen gjorde sig en skål med spökglass till Så mycket bättre. Mysig kväll, även om jag inte mådde bra.


Höstpromenad med Nyponrosen

 
I lördags var jag och Nyponrosen ute bland oktobervindar och samlade vackra löv i skogen. De tog vi med oss hem till dekoration inför vår Halloweenkväll sen. En mysig mor- och dotterpromenad. Lillan tog även kort på mig som blev så fina, får visa dem vid ett annat tillfälle.


Lördagsmys

 
 
Morgnarna är mörkare nu, denna lördagsmorgon smög jag upp och tände ljus. Gjorde äggmackor och oboy till mig och Nyponrosen som intogs i soffan. En stilla morgonstund så mysig med mitt lilla hjärta. Den stora sover nog till lunch om han får, tonårstider...
 
Idag ska vi Halloweenpyssla, regnet smattrar utanför fönstret så passar välidgt bra att göra något mysigt inomhus. Har ni något pyssel till Halloween att dela med er av får ni gärna tipsa mig i en kommentar. 

Nya vägar i livet

 
Hösten har kramat om mig och får mig i en skön balans. Min bästa årstid, vackrast av dem alla med sina varma färger. Satt på en brygga här om dagen och såg löven dansa runt i vinden, så magiskt. Har sinnesfrid inom mig, ett lugn och en trygghetskänsla. Livet har ändrat riktning för mig senaste tiden och fört med sig nya vägar att vandra på. Känner mig pirrig över nya outforskade äventyr att ge mig ut på, förväntansfull. Magkänslan är med mig, den säger att det är min tur nu.

Nattens ljus

Direkt när jag fotade den här bilden på Meja så väcktes jag av inspiration. Kände redan där och då på plats att jag ville göra något extra med just denna bild. 
 
Det första jag gjorde var att vända på dygnet till natt. Föreställde mig hur månskenet lyste upp och kastade ljus på båten och Meja vid vattenbrynet. 
 
Sen förlorade jag mig i fantasin om att båten fick liv mitt inatten och att Meja smög fram för att titta på ljuset från spökbåten. 
 
Men som en sagobild behövde jag något mer, så jag fick feeling att måla dit eldflugor, som beskydande cirkulerar runt Meja. 
 
Det var väldigt kul att sätta sin kreativitet på prov och få förlora sig i fantasin och göra en sagobild. Jag började ju tänka på en hel berättelse till denna. Vore ju så kul att ha en nedskriven saga till. Kanske får bli fortsättning följer på denna... Jag brukar inte redigera så här mycket och målat, så det finns nog en del teknik att förbättra.. Men fungerar den någorlunda? Vad tycker ni? :)
 

Vitterväder

I lördags kom sommaren tillbaka för en dag, jackan lämnades hemma och solen värmde våra bara armar, underbart! Vi gjorde en utflykt till skeppsvraket, jag P och barnen. Finner alltid ett lugn inom mig och inspiration där. 

Vitterväder, sol och regn samtidigt fick vi när vi var vid hamnen. 
 
Efter solregn kom en gigantisk regnbåge! Så häftigt, synd jag inte hade vidvinkel på kameran för att få med hela regnbågen.
 
Vid regnbågens slut väntar guld... Eller var det kanske en förlist Legend? Båten heter nämligen Legend och har legat här i 20 års tid nu. 
 
 
Vi var även på 30-årskalas för min bror och fick träffa nyfödda Hugo. Mysigt med bebisgos! 
 
Busiga storebror Leo. 
 
Vilken mysig helg vi hade, bästa helgen!

Loddoboxen september

 
Efter ett upphåll över sommaren var nya boxen från Loddo här med spännande innehåll. Man vet inte på förhand vad som skickas ut, så det blir lite som att öppna en present varje gång. I spetembers box fann jag detta trevliga plock. Smartmeal från Nutrilett som alltid är bra att ha med i väskan när man är på språng, en återkommande favorit hos mig. Är nyfiken på att testa linssoppan från Yelli och även den ekologiska drycken Elya med mindre socker som är helt fri från konserveringsmedel.

Inlägget är i samarbet med Loddo, en prenumerationstjänst med produkter från både detalj, apotek & dagligvaruhandeln. Om ni är nyfikna själva så kostar det 99 kr/box, ingen bindningstid. Värdet i boxen varierar mellan ca 200-350 kr.

I höstens spår

 
I september börjar en annan typ av vår.
 

Tystnaden

 
 
En veckas sparande på rösten ordinerat efter läkarbesök idag då min hals ännu inte repat sig. Med ett yrke där min röst är mitt arbetsredskap är det svårt att få den vila stämbanden behöver. Så nu är det jag och tystnden en vecka.
 
Vandrade där löven börjar falla och vemodens suck efter de sista sommardagarna drar genom trädtopparna. Tog mig genom skog upp till utsiktsplatsen. Behövde frisk luft, komma ut och vara en del av hösten, jag tycker om den. Tid för att varva ner och få den återhämtning intensiva sommardagar inte gav utryme för. Jag längtar efter färgexplosionen och utflykter i naturen. 

Solrosor

 
Dagarna i veckan här hemma har gått åt till kurering av lilla hjärtat och nu mig själv. Skulle gått på 40-års kalas i helgen men fick hänga undan partyoutfiten och bädda ner mig istället. Har ni med märkt att många är sjuka nu? Så många förkylningar som slår till efter semestern inför skolstarten, o jag trodde jag skulle klara mig... Dessa fina solrosor och rosor fick jag av mina föräldrar tillsammans med mat till sjukstugan, så himla snällt!

Middagstips sökes

 
Nu söker jag nya recept!
 
Behöver hitta nya favoriter då jag snurrat in på o laga samma maträtter om och om igen. Tipsa mig gärna om lättlagade vardagsrätter som går smidigt och snabbt att slänga ihop efter jobbet. Tar även gärna emot tips på något som passar till helgen. 
 
Lämna tips i kommentarsfältet! Länka gärna :)
 

Med känslan hela vägen

 
Hemkommen från den hemliga resan (skriver mer i nästa inlägg) och har redan hunnit med att fota ett bröllop. Jag går som på små rosa moln när jag är med och närvarar med min kamera för att fånga alla vackra ögonblick en så stor dag. Det fyller mig med sån god härlig varm känsla och igår var inget undantag. Så vackert brudpar, så vacker miljö, ljuset, vädret, glada underbara människor, vackra dekorationer, maten, lokalen som är to die for och jaa, you name it!  Jag log hela dagen och somnade lycklig.
 
Känslorna är faktiskt ett av mina största arbetsredskap när jag fotar, tillsammans med ljuset. "All we need is love and a little light". Jag fick föresten en så fin komplimang förra veckan. En person sa till mig att det syns på mina bilder att jag har ett stort känsloregister. Det stämmer, som HSP, Highly Sensitive Person (eller som på svenska högkänslig person) så känner jag så mycket mer än andra gör normalt och lägger ner väldigt mycket känslor i allt jag tar mig för. Som med mina bilder, varje bild går jag igenom med själ och hjärta när jag redigerar dem. Jag gör inte löpande bandet, jag tar den tid varje bild behöver för att förmedla det jag vill att betraktaren ska känna.
 
Det är spännande med hur olika bilder kan förmdela känslor och budskap. Det är det som jag i botten jobbar med hela tiden. Jag älskar den här processen, från att fånga ögonblicken med kameran till att arbeta klart ett färdigt resultat. Sitter jag för länge märker jag hur kreativiteten till slut sinar, så då lägger jag undan arbete till nästa dag och går igenom bilderna då på nytt med nya ögon. Så som många tror, "det är bara o knäppa en bild sen är det klart". Nja, inte riktigt va, haha! Varje bild tar sin egen tid och jag ger varje bild den kärlek som den behöver. 
 
När jag får vara så här kreativ och göra det jag gör bäst, så fylls hela jag med bästa tänkbara harmoniska känslan. När du har ett lyckligt hjärta, så ler hela världen tillbaka till dig.

Dagar som går med minnen som består

 
Jag erkänner, jag glömde bort bloggen helt och var tvungen o tjuvkika idag då den senast uppdaterades, för mer än en vecka sedan såg jag. Det är i sin ordning ändå, för jag lever ett liv bakom alla skärmar. Lever i nuet och tar vara på dagarna som är kvar av min semester. För att ni inte ska glömma bort mig helt och som ett litet förlåt för dålig uppdatering från min sida så kommer här ett hej! Hej, vad kul att just du läser! Här är en bild från ett bröllop i Boxholm som jag närvarade på med min kamera för två veckor sedan. Jag har fått lov att visa er fler bilder, så det kommer när tiden vill ifatt. Nu har jag en sista vecka kvar att njuta av. Det ska jag göra tillsammans med mina barn på en mindre resa till ett hemligt semestermål. De vet inte vart, men imorgon bär det av...! 

Varamon

 
En timmes bildfärd bort från oss så kommer man så gott som utomlands. Det är lätt att tro att man har åkt till betydligt sydligare breddgrader när man kommer fram till Varamons strand. Det enda som egentligen skvallrar om att vi är kvar i Sverige är det kalla vattnet utan saltstänk. Varamon är en kär plats att återvända till för barnen, de älskar att åka hit på semestern och prova på strandlivet med sol och bad. Den här gången hade vi min bästa vän Monica med oss, jättehärlig dag på stranden! 

Tidigare inlägg
RSS 2.0