Tankens makt

 
 

Don't be pushed around by the fears in your mind. Be led by the dreams in your heart. Believe in your heart that you're meant to live a life full of passion, purpose, magic and miracles. The more you feed your mind with positive thoughts, the more you can attract great things into your life.

 

 

 

Träna tankarna rätt, led dem in i positiva spår. Fokusera på det du vill ha och uppnå med livet, lägg energin där och inte på tvivel eller negativitet. Genom åren har jag skrivit mycket om hur man skapar ett positivt livsflöde, nu måste jag påminna mig själv om att hålla igång den positiva tankegången. Senaste tiden har jag märkt hur jag lite glidit in i negativitet, det är som ett gift och föder bara dåliga vibbar och skapar onödig stress och oroskänslor inom mig. Så nu träna jag med att säga "stopp" inom mig när jag märker hur tankarna börjar dra mig neråt. Det här är något ni med kan prova:


För varje negativ tanke, säg stopp och tänk tre positiva tankar. 

 

Vi är hemma från Gotland nu, det har varit nära 2 veckor för mig där nu. Så jag har massor av Gotlandstips för både vuxna livsnjutare och barnanpassade aktiviteter. Jag ska bara sammanfatta allt så kommer det tips i överflöd till er sen. 

 

Hoppas ni alla mår fint och har haft en härlig helg! 


Vi ses igen Gotland

 
Har samlat många Gotlandstips till er, under min vecka på öjn. Jag ska lägga upp dem så fort jag hinner. Imorgon återvänder jag och ska fortsätta semestra med barnen här. Lite orolig efter att ha följt väderprognosen som utlovar regn och åska i två dagar, vi som ska sova i tält...! Jag hoppas att vi klarar oss ifrån busväder, håller ni tummarna för oss nu!? 
 
Puss & Kram

Intervju med mig

 

Heeej på er!! Här har det varit några tysta dagar då jag varit på resande fot och levt campingliv i Norge. Vilken upplvelse jag har med mig! Varje dag var riktigt bra, har så mycket bilder och minnen att dela med mig av, så håll utkik i veckan! Men idag bjuder jag er på denna intervju med mig som nu ligger publicerad på startsidan av Blogg.se:
 
 

"Jag sa upp mig efter 12 år inom kundsupport utan att ha någon plan eller ett nytt jobb att gå till!"

 

 
 
 

Sommarkvällar

 
 
Sommar på balkongen i det guldiga och varma kvällsljuset. Ljuset sista timmarna innan solen går ned är som ett bättre filter över världen, fast på riktigt. 
 

Idag har vi åkt Cadillac, ätit glass, gått promenad och spelat sällskapsspel på altanen hemma hos mina föräldrar. Myst med Mejas hamster Molly som flyttat in tillfälligt hos oss denna vecka, annars bor hon hos barnens pappa. Hon är så fin lilla Molly men inte riktigt tam än, någon som har bra tips på hur man får en guldhamster tam?
 
 
 

Tillbakablickar till Rhodos

 
För en månad sedan på dagen satt jag på ett flyg mot Rhodos just nu, en fantastisk vecka kom att vänta mig och mina vänner. En vecka att vända sig tillbaka mot med ett leende och värme. Det här var precis vad jag behövde där och då. Att få dra en avstickare söderöver kändes som starten på något nytt, ett nytt liv, nya mål i sikte och ett lättare hjärta.

Snart, om en vecka cirka, så väntar nya semestermål! Det blir campinglife i Norge och uppleva den vackra naturen där, som jag längtar! 

Livet utan bekymmer stavas semester

 
En vecka i ett vackert och varmt paradis tillsammans med fina vänner går för fort, alldeles för fort. Med begränsat nät har jag fått vara helt avkopplad och inte uppkopplad till vardgens alla påminnelser. Så skönt! Som att glömma bort att man har en vardag med bestyr som man ska lösa när man kommer hem. Har kunnat lägga tankar om framtiden åt sidan och bara vara i nuet, leva och njuta just i varje närvarande sekund. 
 
Under ett parasol har jag legat med kall piña colada, sett ut över turkos vågor som slår mot land, känt söta doften av blommande buskar slå emot mig med den salta vinden. Flutit på vattenytan i det varma havet (som var helt otroligt varmt!) och låtit saltvatten och sol blekt mitt hår riktigt härligt sommarljust! Utflykter har vi gjort med och äventyr har hunnits med, mer om det kommer! 


 
 

Livet

 
 
 
Den här platsen i kvällsljus fångar alltid mitt hjärta. Att få ligga ner på den varma klipphällen, följa flygplan på himlen som styr söder över, lyssna till vågorna långt nedanför, se solen försvinna i en solnedgång. Lugnet, naturen, hela själen får ro och pulsen går ner. Livskvalité, livet på topp(en)! Jag är något rädd för höjder med stup, men igårkväll så vågade jag sitta ensam kvar på kanten när R gick iväg och tog kort på mig med mobilen. Annars så vågar jag bara vara där tryggt intill honom på säkert avstånd från kanten, men älskar platsen som trots allt ger mig lugn. Igår fann jag modet att sitta kvar själv, med inre frid. Det var en härlig känsla.

Uppdatering om Nyponrosen, hon börjar sakta piggna på sig igen och igår fick jag en uppdatering om att hon lyckats få i sig både en macka och en bulle som hon desutom fick behålla, hurra! Oron för henne har varit jättestor, hon var verkligen dålig där ett tag och när hon åkte hem till sin pappa hade hon även fått feber. Så skönt att hon börjar piggna på sig igen! Igår fick jag även en bilduppdatering av henne att hon hade fått en hamster!! Hennes lycka, djurälskare som hon är. 
 
Idag blir det att packa och fixa det sista inför resan, imorgon så här dags sitter jag på planet mot Rhodos. Det känns så overkligt, men härligt! Tänk att dagen som vi räknat ned till sen i vintras nu är här! Jag längtar! 
 
Ha en fin dag vänner! 
 

Somrigt i allén

 
 
God morgon mina vänner! 
 
Hur mår ni? Jag har legat vaken sedan strax efter 4... Har små envisa vänner utanför mitt fönster som varje morgon håller kör i skrikigt kvittrande tonarter. Det är ju underbart med sommar, det är det! Men ljuset och fågellivet det väcker mig väldigt tidigt om mornarna. Låg vaken och taggad att springa en morgonrunda i två timmar innan jag körde i fötterna i löparskorna och drog iväg tidigt på morgonkvisten. Nu har jag redan hunnit äta frukost och strax ska Nyponrosen gå mot skolan. Då tänkte jag köra runda nummer två i spåret, så det blir sammanlagt 1 mil innan halv nio denna onsdag! Om jag känner mig rätt så kommer jag vilja ge mig ut i kväll med, haha! Jag kommer att cykla en hel del idag med och göra ärenden så det blir en dag full med rörelse och aktivitet. Det är så skönt att röra på sig och nu när jag inte får den gratis motion jag är van vid med 2 mil cykel per dag till och från jobb, så kliar det lite extra mycket i kroppen att röra sig och hålla igång. När försommaren desutom visar sig från sin bästa sida är det ju omöjligt att inte vilja vara ute, så jag passar på nu. 

Bilderna ovan är från en utflykt i helgen, R hade hittat en så mysigt lummig lång allé som han tog med mig till, det var verkligen fint där. Det känns lite ovant att ha sommar redan i maj och att se sig själv så somrig i linne och shorts. Om en vecka på dagen sitter jag så här dags på ett flyg på väg mot Grekland, längtar! 
 
Nej nu ska jag ut på runda 2, ha en finfin dag, kram!! 

2 dagar kvar

 
 
 

Dääär skickade jag in mina arbetsprover, alla tre! Med de förutsättningar jag hade som tidspress på ca en vecka, köpt och lärt mig en ny kamera och lära mig två helt nya program för att kunna slutföra 2 av proven känner jag mig mer än nöjd. Kunde inte gjort det så mycket bättre. Självklart så tittar man millimetervis och skruvar på allt, finns alltid något att förbättra. Men man får tillslut sätta stopp och känna att resultatet är färdigt. Något som kan vara lite svårt för en konstnärssjäl med kritiska ögon som tycker om skapandeprocessen.

Vad har jag jobbat på? Jo, tre arbetsprover som skickats in för bedömning till en utbildning jag har sökt med start i höst!! Jag vill inte avslöja vilken riktigt än, men det är väldigt "jag", ditigtalt, kommunikativt och kreativt vilket passar mig! Kan visa en av proverna för er senare om ni vill.
 
Håll era tummar för att jag kommer in och ge mig ert stöd genom att gilla detta inlägg med ett hjärta nedan. <3

Åh jag bara leeeer!! Vilken underbar känsla, vilken kick att trycka på skicka och lämna in uppgifterna! Känner hur en bultande stoltet brinner inom mig, för ja jag är så sjutusan stolt över mig själv. Det är allt för sällan som man klappar sig själv på axeln och säger något snällt till sig själv och omfamnar den person man är. Men nu gör jag det. "Josefin, du är en stark person, du har mod att ta dina egna vägar och ser till att övervinna de hinder du möter. Du har haft en tuff tid bakom dig, men alla gånger du föll, så reste du dig, starkare och stadigare. Ärren finns innanför ditt skinn, men du har en ny hud nu, den är tjockare. Vill du veta något vackert? Jag tycker du är fantastisk som aldrig ger upp, som är envisare än en trotsig treåring, som inte vänder kappan efter vinden utan alltid vågar vara den du är. Som vågar ta dig vidare i livet och prova nya utmaningar, även om det är väldigt läskigt. Det är genom att möta rädslan som man kommer vidare, det gör du, du utmanar dig hela tiden och det är tufft gjort!! Du är en vinnare, så fortsätt att aldrig ge upp!"

Nu ska ni få veta en hemlis... Slutet på förra året prövade mig riktigt hårt. Kämpade för att hålla mig över ytan samtidigt hade jag fullt upp med ett nytt jobb och försökte att ta in och lära mig nya arbetsuppgifter. Dagarna gick och jag började komma tillbaka till mig själv så fort jag tagit mig bort från allt som gjort mig illa. Men känslan blev inte bättre på jobbet. Min person och mina egenskaper kom inte till rätta på den stol jag hamnat på. När livet hade stabiliserats sig och magkänslan fortfarande sa åt mig att den här platsen inte är rätt för mig, lyssnade jag för en gångs skull. 
 
Det var så klart inte ett enkelt beslut, tankarna hade hållt mig vaken om nätterna i månader och jag pratade med mina närmsta om hur jag mådde. Något avgörande var faktiskt när jag märkte vilket stöd jag fick från min familj som sett hur dåligt jag mått under en längre period. Jag trodde att jag skulle få pekpinnar om att jag inte kan säga upp mig utan att ha något nytt att gå till osv. Men tvärtom, de såg nog och förstod mer hur pass illa det var än jag kunnat tro. 
 
Jag tror att allt svårt i livet jag har lett mig hit. Att allt har sin mening, att jag var tvungen att bli så hårt prövad för att till slut tvingas ta tag i mitt liv på riktigt. Då menar jag att jag i många år gått runt och hållit mig fast vid trygghet, inte vågat göra något av mina drömmar på grund av rädsla. Rädd att mina vingar inte kommer bära mig, jag är ju faktiskt ensam med två barn. Det har känts i så många år som att jag kämpat i motvind, vilket inte är så konstigt, för det har jag ju faktiskt då jag inte följt mitt hjärta. Men så fort beslutet var taget om uppsägning och jag hade meddelat min nya arbetsplats att jag kommer avsluta min tjänst där så lättade jag. Har mått bra varje dag, varje timme, minut och sekund sedan det beslutet togs. För att jag valde mig. Känner mig faktiskt inte rädd alls längre även om jag inte vet vad som nu kommer att hända framöver. Men jag vet att allt kommer att ordna sig. Är väldigt positiv och fylld av framtidstro.
 
Jag vet inte mer än att jag kommer vara hemma hela sommaren till en början och få tid tillsammans med mina barn på deras sommarlov. Men jag hoppas på, att hösten kommer medföra att jag börjar plugga på distans och samtidigt ta itu med egna projekt. Åh som jag hoppas, hoppas, hoppas komma in på den utbildning som jag har sökt. Jag längtar efter att lära mig mer, utbilda mig och få lägga upp dagrna som de passar mig. Den här utbildnigen känns desutom så intressant och "jag".
 
Två daga kvar på jobbet på Casall, sen är det nya tider! De omåden jag kommer att fokusera först och främst på i mitt liv nu är foto, resa och träning. Att vara ute i naturen ofta och mata själen med energi och ro. 
 



I guldskimrande motljus

 
Så mycket att tycka om från den här kvällen. Ljuset, naturen, den varma vårkvällen med försmak av sommaren, fågelkvitter, guldskimmer över en undangömd äng och skratten från när jag satt på ett par starka axlar och fotograferade mitt i ett vajande hav. Det blev många bilder att ta med hem, här är några till, två har ni redan sett här.

Nedräkning



Jag räknar ned, just nu till många saker. Närmst till en långhelg, kommer vara ledig lördag-tisdag med barnen vilket känns skönt. Vi ska fira Pontus som fyller hela 15 år på måndag, min valborgsprins. Kan inte fatta att han redan är så stor, helt galet, för själv känner jag mig inte direkt som en tonårsmorsa utan rätt ung i sinnet. Det är konstigt det där att barnen växer när man själv förblir lika ung. *blink* ;-)

Mer jag räknar ned till är resan, en månad kvar nu tills det bär av till Grekland med vänner. Har shoppat på mig några fina outfits till resan, kunde inte hålla mig då jag sprungit på så många färgglada somriga plagg redan. I sommar känner jag att det kommer bli en hel del knalliga färger i rött, rosa, orange, gul, cherise, aprikos och lilla för mig. Gärna blommigt möster med, och vitt. 

Sen har vi den största nedräkningen till ett stort beslut jag tog tidigare i år som gäller min framtid. Jag får skriva mer om det i ett kommande inlägg, för det blir lite för mycket att ta här och nu. 

Vad tycker ni föresten om att läsa i min blogg? Känner att jag har gått från att vara personlig till att bli mer tillbaka. Vill ni att jag skriver mer om min vardag igen? Eller vad är det som gör att ni tittar in här? Berätta för jag känner att jag behöver ta en funderare kring hur jag ska fortsätta lägga upp mina inlägg så det passar mina läsare. 

Ha en fin eftermiddag/kväll! 

Puss! 

Magic golden hour

 
"Harmony is a beautiful balance between mind, body and soul measured in tender peaceful moments."
 
 
Mår så bra av att vara ute i naturen och att röra på mig, försöker komma ut så ofta som möjligt. Känner sån längtan ut! Ofta hänger även kameran med, som vid detta tillfälle förra veckan på en helt magiskt vacker plats där solen gick ner. Älskar ljuset den magiska timmen innan solen försvinner, då den står som lägst och kastar varmt guldigt ljus över landskapen. Jag har så tokigt många fina bilder från denna kväll, så kommer garanterat att visa ett par till snart.
 
Bilden på mig fick jag hjälp med att fotografera av R, redigerad av mig i efterhand. Han är så duktig på att bygga upp bildkompsitioner och hitta fina vinklar. Jag blir väldigt sällan nöjd över bilder någon annan tar på mig, det händer typ aldrig, men han lyckas! 
 

Det senaste-listan

Gillar verkligen de här fina bilderna jag fick fotade på mig i söndags. Får en känsla av medelhavet, får inte ni med det? 
 
 
 
 
Hittade en rolig lista som cirkulerar bland bloggar, tänkte var länge sedan jag gjorde en så varför inte? :) 
 
 
 

Min senaste skärmdump i telefonen:
Det senaste jag skärmdumpade var en text angåened regler för baggage med vikt/mått på väskor inför Rhodosresan som jag postade i vår Rhodosgrupp. Längtar så mycket att jag redan planerar packningen fast det är två månader kvar, haha!

 

Mitt senaste klädköp:
Hm, jag gjorde en storshopping av mysiga tröjor på rea förra veckan. Det blev två långärmade rosa gosiga, en svart lurvig och en isblåturkos med glittertrådar.  Hittade även en klänning i cerise som ska med mig till solen! 

 

Min senaste lyssnade podcast:
Jag lyssnar inte på poddar, alls... Det har aldrig blivit mig grej riktigt.

 

Mitt senaste skickade sms:
Måste kolla...! "Längtar efter att träffa dig! ❤️" Skickad till sonen i måndags nån timme innan jag skulle sluta jobbet o få träffa honom igen efter en vecka. Jag skickar inte så mkt sms, mest messenger faktiskt.  

 

Mitt senaste inkommande messengermeddelande:
"Meja vinkar till dig, vinka tillbaka!" Fick det för bara en liten stund sedan, bäst o vinka tillbaka, haha! 

 

Min senaste taggade bild på facebook:
Ja det måste ju vara den från när min bästa vän Monica spelade in en video på mig och la upp när jag öppnade hennes födeledagspaket med Niceballs... Haha, den reaktionen var ganska obetalbar! Men nu var det ju en video och inte en bild... Bild, fick gå tillbaka till i julas då jag blev taggad av min vän Roger då vi firade lilljul hos mig med vår gemensamma vän Linda.

 

Mitt senaste skickade mail:
Svarade på ett mail med förfrågan om samarbete.

 

Min senaste bild tagen på mig:
I fredags, se detta inlägg ;-)

 

Min senaste tv-serieobsession:
Jag har nog ingen sån just nu, om inte Lets dance räknas in? 

 

Min senaste använda emoji:
En glad gubbe!

 

Min senaste anteckning i telefonen:
Jag kan få infall och skriva av mig tankar och reflektioner, speciellt om kvällarna. Så då brukar jag skriva av mig i min antecknings-app. Nu senast skrev jag ganska mycket om vad som är viktigt i livet för mig. Tänkte väl eventuellt omforma det till en bloggpost så småningom. Skulle ni tycka att det vore intresant att läsa mer i bloggen igen? Det var länge sedan jag skrev ett tänkvärt inlägg och jag saknar det, saknar att skriva för det är en så stor del av mig. Tror jag valde att backa och tona ned mig själv här i bloggen efter händelser i mitt liv där jag var utsatt av en form av vuxenmobbning som fick mig att ifrågasätta väldigt mycket. Det i sin tur ledde till att jag valde att hålla mig mer neutral även i mina inlägg. 

 

Mitt senaste dyra köp:
Måste vara Rhodos-resan, även om den var förhållandevis billig.

 

Min senaste lästa tidning:
Jag läser inte tidningar alls, men unnar mig någon inredningstidning då o då om somrarna att ta med när jag ligger på en brygga i skärgården och solar. 

 

Min senaste sedda film på bio:
Fifty Shades Freed, gick med tjejerna på jobbet då den hade smygpremiär. 


Vecka 7

She never seemed shattered; to me, she was a breathtaking mosaic of the battles she's won
 
 
 
Den här veckan sammfattad i en lista.
 
Känsla
Lättnad, glädje och framtidstro. Jag tog ett stort beslut förra veckan efter att ha fightats med en djupt rotad ångest sen en längre tid. Hade försökt att tysta mitt hjärta och tänkt realististkt, men det ledde bara till att jag mådde allt sämre. Så jag tog ett beslut jag behövde ta, sen dess har jag känt mig lätt i sinnet, glad i hjärtat och mer som mig själv igen. 
 
Tankar
Positiva tankar, känner balans i livet, känns som om jag är på rätt väg. Träning, foto, hem och jobb. Det har mer eller mindre varit det som snurrat i mitt huvud. Känner mig lugn, harmonisk och mindre stressad. 
 
Födelsedag
Sista dagen som 35, imorgon är jag ett år rikare och visare. Det är fint, en gåva att ta hand, om alla de år vi får. Jag tänker inte att det är jobbigt att bli ett år äldre, känner mig glad att jag får vara med och tänker än mer istället på att verkligen leva ut mina drömmar och uppskatta det man lätt tar för givet. Att får vara med familj och vänner, att få må bra, det är det enda som betyder något. 
 
Helgen
En riktigt myshelg med mina skatter den här veckan. Fredagsmys med barnen till Talang och pulled pork i pitabröd. Fyllde även med coleslaw, salladslök, söta päronbitar och dressing på currylime. Det blev verkligen kanon! Så kul att komma på nya smaksättningar. Lördag startade med gymmet,  biobesök och se Coco (se den!) med barnen, gjorde egna hamburgare hemma och mellomys på kvällen. Imorgon söndag födelsedagsfirande och sen Marcus och Martinus med lillhjärtat på kvällen. Vilken kanonhelg! 
 

Tänkaren och kännaren

Ägnar timmar av kvällsmörkret i januari åt att ligga och lyssna på musik. Det ger mig ro. Jag är tänkaren, kännaren och allt däremellan. Man kan inte förstå allt men jag känner in väldigt mycket.

 

”When you're happy, you enjoy the music. When you're sad, you understand the lyrics.” 

 

För mig går varje tonart och vibration in i hela kroppen, far runt som ett rus i blodomloppets bana. Texterna fyller mig med visdom och talar rätt till mitt hjärta. En nyplockad lista spelas dagligen. Jag har fått anledning att tänka mycket. På framtiden. På val i livet. På mig själv. Jag är på väg o byta riktning i livet, att följa mitt hjärta. Jag tror det är dags för det nu, lämna alla återvändsgränder och ta fram det mod jag samlat på mig. Jag börjar bli redo för det nu. 

 

Min musiklista i mörkret

 

 

 

 


Höstporträtt tagna av min dotter

 
 Nyponrosen fångade mig på bild ute i det vackra höstlandskapet när vi var ute på promenad här om dagen. Tyckte det blev så fint med bakgrunden och de varma tonerna, höstproträtt är bara så vackert! Hösten är absolut min favoritårstid, glad att min 8-åriga Meja tog dessa bilder! (Redigerade av mig i efterhand)
 
 
 
Sett att det trillat in en del nya besökare sista tiden, heeej!! Vad kul att ni hittar in hit och välkomna! Lägg gärna till My Happy Days på Bloglovin och följ på Facebook så missar ni inte mina uppdateringar. 

Nya vägar i livet

 
Hösten har kramat om mig och får mig i en skön balans. Min bästa årstid, vackrast av dem alla med sina varma färger. Satt på en brygga här om dagen och såg löven dansa runt i vinden, så magiskt. Har sinnesfrid inom mig, ett lugn och en trygghetskänsla. Livet har ändrat riktning för mig senaste tiden och fört med sig nya vägar att vandra på. Känner mig pirrig över nya outforskade äventyr att ge mig ut på, förväntansfull. Magkänslan är med mig, den säger att det är min tur nu.

Tystnaden

 
 
En veckas sparande på rösten ordinerat efter läkarbesök idag då min hals ännu inte repat sig. Med ett yrke där min röst är mitt arbetsredskap är det svårt att få den vila stämbanden behöver. Så nu är det jag och tystnden en vecka.
 
Vandrade där löven börjar falla och vemodens suck efter de sista sommardagarna drar genom trädtopparna. Tog mig genom skog upp till utsiktsplatsen. Behövde frisk luft, komma ut och vara en del av hösten, jag tycker om den. Tid för att varva ner och få den återhämtning intensiva sommardagar inte gav utryme för. Jag längtar efter färgexplosionen och utflykter i naturen. 

Ljusa tider!

 
Ni som följer mig på Instagram har redan sett det, men för er andra, tada!! Så här är jag nu, blond igen! 
 
Senaste 3 åren har mitt hår varit åt det mörkare hållet, men nu saknade jag mitt blonda vanliga jag igen. Gulliga Elianova på Södlings förvandlade mina långa längder av koppar till ett blont Hollywoodsvall!! Hon använde en teknik som heter balayage som går ut på att man frihandsmålar håret vilket hon verkligen är proffs på! Hon använde även Olaplex i min behandling för att göra blekningen så skonsam som möjligt. 

Bilderna längst ner har jag lånat från deras Instagram så att ni får en före och efterbild. Visst är det stooor skillnad!? Jag har inte riktigt fattat det helt än att jag är ljus igen, så varje gång jag paserar en spegel hajjar jag till och ler. Aldrig förr har jag blivit såå här nöjd efter ett frisörbesök tidigare! O jag blev lite smått överraskad över hur långt mitt hår faktiskt har blivit då jag fick se bilderna. När man mest bara ser det framifrån så missar man ju helheten. Så det var en väldigt positiv överraksning för mig som tålmodigt sparat o sparat ut håret efter att det gick av och blev förstört för några år sedan. Så här fint som det är nu, har det nog aldrig varit förr. :)




När jag ändå bjuder på mobilbilder och inte lika "tjusiga" som med systemkameran kan jag även kasta med dessa från en skön kväll igår. Jag och en vän tog oss upp till ett berg där vi satt i den varma juninatten, lyssnade på musik och drack lite gott med stadens ljus i horisonten under trevliga samtal och många skratt. Mysig kväll!  
 

Mitt tidigare liv

 
Så vad fick jag reda på under seansen? Jag vet inte rikgit hur mycket jag kan tro på detta, det var min första seans och jag kände mest tvivel. Men i alla fall, så här gick det! 

Mediet sa att han såg mig som en ung kvinna på en hästgård. Jag hade blivit omhändertagen av familjen på gården då båda mina föräldrar omkommit i en olycka när jag bara var 5 år gammal. På gården hade de det gott ställt och jag var omtyckt i familjen, hjälpte till med hästarna och gjorde ärenden. Familjen hade även en plantage med vad som kunde vara olivträd intill gården. Jag hade genom jobb på gården fått del i en av hästarna som jag hade ett speciellt band med. Gården låg nära kusten i Spaninen eller Portugal och detta var i slutet av 1700-talet. Han berättade även att jag hade varit med i en olycka när jag ramlat av hästen och brutit benet på flera ställen. Det läkte inte riktigt bra så jag släpade benet lite när jag gick. Det kom några arbetare till gården som intresserade sig för mig, men jag var velig och visste inte vad jag ville. Men så började jag träffa en av männen och blev gravid. Då jag brutit benet så hade även bäckenet skadats. Enligt mediet ledde den skadan till att jag dog under förlossningen av mitt barn i en ålder av ca 20 år. Men han såg att jag hade fått en pojke med svart tjockt hår som mådde bra och fick växa upp på gården.

Hade kanske hoppats på att "känna igen" något, få en "aha-upplevelse" eller känna nån typ av koppling men det gjorde jag inte. Det kändes lite som att lyssna till en romantisk historia o det var ju fint att den var ämnad till mig. Men hästar har aldrig varit något intresse hos mig, faktum är att jag var den enda tjejen i min klass som inte var en hästtjej i mellanstadiet. Men mediet var väldigt säker, han såg det starkt. Däremot så går jag gärna på landet här hos mig och fotar dem i hagarna, som bilden ovan. En kul sak är att jag och en vän har planer på att åka till just Portugal i sommar. Och efter seansen så känns det ju lite extra spännande att åka dit. Veligheten kan jag absolut känna igen mig i idag i alla fall...

Vad tror ni om tidigare liv? Har ni själva erfarenhet av att ha varit på seans eller liknande?
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0