Från en vintrig promenad som jag tog häromdagen genom skogen upp till en utsiktsplats och vidare på en av snö övertäckt landsbyggd med hästar i hagarna, vackra vinterlandskap! Älskar verkligen att ha så nära till naturen, jag inser det mer och mer ju äldre jag blir, att det är i naturen jag mår som bäst och vill tillbringa mer tid i. Naturen ger mig sinnesfrid och ett lugn i min kropp, en känsla av ro som sprider sig och allt känns bara så härligt och lätt under höga tallar med doften av barr i min näsa eller vinandes fram i löparskorna längs med öppna ängar med vinden lekandes i mitt hår.  

Jag är inte uppväxt med att ha naturen i mitt liv, men jag minns de gånger jag var på utflykt till skogen med min mormor och morfar som barn, med smörgåsar och choklad i en termos, det var så spännande! Men som "stadsbo" har jag haft mer asfalt i mitt blod än begär efter lantluft tidigare. Det är först nu när jag har gått igenom svårigheter i livet som jag lärt mig var jag bäst hittar min kraft att läka och hela. Att det är genom att ta distans från allt och att tex sitta på en sten och se ut över ett stilla vatten som jag känner en energi och kraft i naturen. 

Det är föresten så vackert och magiskt med alla årstidsväxlingar och hur naturen med den förvandlas, som nu när snön täckt över landskapen. Det är svårt att låta bli att ta med sig kamerna ut då, jag trivs med att spendera tid till att fota det vackra i naturen. 

 

Låt oss hoppas att snön ligger kvar över jul!