Har känt den viska sin närvaro i en frisk sensommarvind som lekt med solblekta slingor i mitt hår. Känt regnet mot min panna när jag kisat upp mot grå skyar letandes efter solen mellan molnen. Dragit in den sötsyrliga lukten av förmultnelsen och blivit blöt i skorna av att vandra bland morgondagg på ängen.

Hösten, vind av förändrig sveper in. Tiden då allt förmultnar och dör, men även en vacker tid av färgexplosion i naturen, en sista suck innan gråa dagar tar vid. Vemodigt släpper jag taget om sommaren nu likt solbrännan som sakta bleks. Vi bäddar in oss, värmeljus som luktar vanilj plockas fram och soffmys blir kvällsritual under en filt framför tv:n. Regn som slår hårt mot rutan påminner om världen där utanför, mörkret som kommer över oss och den fuktiga råheten i luften som smyger sig in under kläderna och slickar huden frusen.

Förändring, vi tar ett nytt steg i våra liv nu. Aldrig någonsin har jag känt mig så färdig och säker. Vi står inför en av de största utmaningarna någonsin och snart börjar det. I höst börjar ett nytt liv!

Hoppas på det bästa!