tror det var det jag läste om i tidningen.

skrämmande! när det gäller ens barn och man får såna samtal kan det ta väldigt lång tid innan man känner sig lugn igen!

stor kram till er!

Vilken vacker bild!

Du fångar alltid en otrolig känsla i dina bilder.



När adrenalinet varit uppe på så högt varv tar det nog några dagar innan man kan släppa det taget.



Önskar er en mysig tisdag, både på jobb och dagis och i skola! :)

Kram snäckan!

Åh så härligt att hon är pigg och kom springandes, måste kännas underbart . Stor kram

Vilken härlig känsla!

=o)

Usch, en sån upplevelse tar nog ett tag att smälta:(

Men så skönt att allt gick bra för Tösen!

Kram Susanne

Det är inte konstigt att känslan håller i sig. Barnen är det viktigaste i ens liv. Det är nog bara att inse att man kommer att oroa sig livet ut. Hur stora de än är. Så vacker bild. Jag skriver det igen, men jag älskar verkligen ljuset i dina bilder.



Kram Therese

Jo men det är klart att chocken ligger kvar, inget konstigt alls.

Kram!

Förstår att chocken sitter kvar ett tag :(

Älskar dina bilder!!

Nästa vecka kommer jag upp till Norrköping, ska bli så mysigt att se staden igen och träffa släkt och vänner.



Kramar till dig

Ohh skönt att ni börjat landa lite, för förstår att det var jobbigt.



Vad gullig syn då du hämtade henne :D

Lilla prinsessan... Såg på Expressen vad som hänt och tänkte att där bor ju ni... Så himla oturligt! Och så himla skönt att det ändå gick bra!



Stor kram

Emelie

Nämen lilla tjejen.. Läste inlägget nedanför, vilken otrolig tur o vilka underbara fröknar de verkar ha. Kram!

Riktigt fin bild detta! Gillar allt med den.. skärpedjupet, beskärningen, vinkeln, färgerna... toppen! :)