Livet efter separationen
Och jag mår bra de veckor jag är ensam. Då har jag fullt upp med mina projekt, foto, blogg, vänner, träna och lära känna nya människor. Och jag har börjat hitta en trygghet i ensamheten med, att faktiskt njuta av att vara ensam ibland. Har alltid varit så galet sällskapssjuk, och det är jag fortfarande, men nu har jag börjat känna en viss sorts ro i att vara ensam med, det är skönt.
- Carpe Punctum -
Du är stark! Och en inspiration på många sätt...
Du är så fin och naturlig och ärlig, inte många som har dessa egenskaper.
Va rädd om dig
Kram
Texten där uppe är precis som om att jag hade skrivit den (bortsett från att jag inte har några egna barn). Förra sommaren (för 1½v år sen) skulle jag gift mig med min fästman. Vi hade precis flyttat till hus (1 månad tidigare) och han hade en dotter som skulle fylla 3 och som jag uppfostrat och älskat sen hon va 1. 3 veckor innan bröllopet dumpade han mig och sa att han inte älskade mig och inte ville ha mig i sitt hus. Det var tungt då, men jäklar vad stark jag blev av det!
För 4 månader sedan hittade jag min älskade snickare och nu är vi lyckligare än lyckligast ihop, men detta kunde ske först efter jag lärt mig att vara lycklig på egen hand, vilket jag verkligen gjorde.
Fortsätt vara stark, fortsätt inspirera, fortsätt visa upp bilder fyllda med kärlek, fortsätt vara du <3
Underbar bild!
Så skönt att du mår bättre och är starkare!!!
Hoppas du får en bra dag!
Du skriver så det berör, och du ger även mycket inspiration. Dessutom bara älskar jag din bilder. Har själv köpt en begagnad systemkamera och känner verkligen hur mycket jag vill lära mej om fotografering. Ha en riktigt bra dag / Sussie från Norrköping
Fina ord om en svår bit i livet. Tack!
Tack för att du skriver. Du är en inspiration, och stark.
Du vet att jag alltid finns här <3
Så härligt att höra att du har det bra, även efter det tråkiga som hänt. Jag kommer hit ibland för att titta på dina underbara bilder och njuta. Men allt som oftast så tänker jag på HUR blev det nu egentligen med henne ;)
Sköt att höra.
Hälsningar
Yohanna
som skickar med en länk ifall någon skulle vilja hänga på:
http://yohannailaspalmas.webblogg.se/2012/november/real-life-julpyntning-2.html
Så himla glad jag är för din skulle. Du förtjänar det bästa <3
Jättefin bild:)
Några andra bloggar har skrivit om dig under denna tid och tycärr måste jag hålla med i det , inte allt för positiva de har och säga att allt är så rosafluffigt hos dig. Så var det innan du skiljde dej och så var det efter och det finns ingen äkthet eller trovärdighet. Tyvärr J ! Din svaghet lyser igenom för bara synd att det enda din blogg går ut på är att måla upp en perfekt fasad. Något ingen har. Att du är så impulsbenägen tyder också på en mycket svag liten tjej därinne.
Men Anette seriöst!!! Din avundssjuka lyser igenom!!! Vore det inte bättre att du la din energi på något annat än att försöka sänka andra???? Din kommentar säger sååå mycket mer om dig som person än om Josefin......
Åh, vad skönt att höra att du mår bra! :)
Hej!
Brukar kika in hos dig och titta på dina vackra bilder, gillar dina foton mycket!
Känner igen det där, att motgångarna i livet som gör ont i slutändan gör en tusen gånger starkare. Visst är det ganska häftigt! Har själv gjort en sådan resa nyligen, dock inte separation men livet kan ju vara fyllt av andra händelser som är svåra.
/Mel
Det gör mig glad att höra att du mår bra och känner dig stark och det nya livet fungerar! Barnen mår mycket bättre när föräldrarna mår bra och trivs med sina liv. Jag tror inte någon som går in i ett förhållande seriöst har för avsikt att det ska ta slut, men funkar det inte så gör det inte det. Fortsätt att vara stark och leva ut varje dag som den bästa!Vi har inget att ta för givet mer än stunden som är just nu.
Tack, snälla! Kakaorna blev så uppskattade av mina gäster och gick åt i ett nafs:)
Kram
Jag håller med dig Anette!!! Fina bilder i denna blogg, MEN där under gömmer sig tyvärr en mycket osäker och falsk tjej. Jag är inte avundsjuk, bara realist...
Så roligt att läsa att det känns bra och att du mår bra, ibland krävs det tvära kast och det är nyttigt också att få lära sig hur man hanterar situationer man inte tänkt sig. Så mysigt att få massa teckningar och skönt att du känner dig hemma
Stor kram
Det är bra med mig, det lallar på. Saknar dig på min blogg dock =(
kramar
Det är mycket möjligt att Anette och Anonym är samma avsändare. Man kan aldrig vara säker med Internet troll.
Men det är väldigt typiskt tjejer/ kvinnor att tala illa om varandra, sprida rykten och skapa motsättningar. Jag vet inte varför, men det börjar redan i småskolan och tycks fortsätta hela livet. Det är omoget och det är barnsligt och det gör oss till en svagare grupp än männen som ofta hellre håller ihop.
Men jag har valt att se tjejer som mina medsystrar. Skitsnack ställer inte jag upp på.
Det kan i det här fallet röra sig om ren avundsjuka mot dig, för du tar väldigt vackra foton och är duktig på foto. Det sticker i många tjejers ögon som också vill vara en eftertraktad fotograf.
Du ska inte ta vid dig av såna där kommentarer för dem där tjejerna mår inte bra med sig själva och försöker lasta över en del av den negativiteten på dig.
Är det någonting som sticker i ögonen på många är det förmågan att se ljust på tillvaron trots motgångar.
Det är ju faktiskt din blogg och du fyller den med det du vill. Då ska inte tjurbollar komma och lägga näsan i blöt.
Om jag hittar ngt skitsnack om dig på nätet lovar jag att informera dig.
Fortsätt som du gör.
Din blogg är uppskattad av många.
Är själv skillsmässobarn och jag ser hellre att jag har två lyckliga föräldrar med varsitt liv än två olyckliga med ett gemensamt helvete. :-) Mina föräldrar gled i sär, blev bästa vänner istället och umgås fortfarande, mer än tio år senare. De har aldrig bråkat (så att vi hört dem i alla fall) men dem var alltid så trötta, gnälliga och grininga innan... nu är dem pigga och glada och världens bästa föräldrar! Skillsmässor är bra, däremot finns det känslor som kan komplicera historien och göra dem jättejobbiga. Men nystarter är alltid bra, tror jag. Efteråt mår alla mycket bättre!
Ett så otroligt fint inlägg! Jag tycker att du lyckades skriva det helt på rätt nivå; inte för privat men ändå ärligt, öppet och personligt. Beröm till dig!
Fortsatt lycka till! Att vara mamma på halvtid - och att vara skilsmässobarn för den delen (fråga en som vet sen flera år tillbaka) - är inte alls helt fel. Du verkar redan kunna ta ut de bästa delarna ur två världar. :)
Ta vara på dig och familjen.
Kram
Man vill bara krama dig, jag finner inga ord som räcker just nu. <3
Ta hand om dig finaste!!
Åh så bra skrivet! Trots att jag inte gått igenom en sån sak måste jag säga att jag tror att du är så grymt inspirerande för många andra. På många olika sätt!
Kram
Jag såg just vad Anette/Anonym skrev.
Jag vet inte om det var samma person, men det ser onekligen ut så. Men det spelar ingen roll egentligen. Det var onödigt och elakt skrivet av båda psuedonymerna. Jag har följt dig i snart två år nu (brukade kommentera från min andra blogg, selain.blogg.se), och om det är någonting jag aldrig, ALDRIG märkt av här, så är det falskhet. Tvärtom förstår jag inte hur du kan vara så ödmjuk när du är så förbaskat duktig som du är: ditt fotograferande, inredning, klädstil, designtänk, din positiva inställning. Det inspirerar mig jättemycket och jag älskar att gå in på din blogg ett par gånger om dagen. Det har stärkt mig operhört.
Jag gick själv igenom en separation i vintras även om vi bara var sambo och inte gifta. Men det var jäkligt tufft att ta det beslutet och höra omgivningen komentera det (få förstod ju att det inte var en impulsgrej utan något som varit på gång en längre tid och som vi försökt undvika in i det sista).
Jag vet också hur underbart det kändes efteråt. Livsglädjen och energin som plötsligt fanns där. Viljan att göra. Jag är i samma stadie just nu. Man har bra dagar, sedan har man dagar då man saknar det man hade, eller bara saknar någonting. Men du har alltid varit tydlig med att det HÄR ÄR DITT FORUM där du lägger upp vad som gör dig glad. Du har ALDRIG målat upp någon falsk fasad. Du har bara valt att inte fokucera på den i bloggen, och även om det bryter igenom lite, så har du lyckats. Dessa Anettor är troligtvis bittra stackare, som inte tagit sig tid att fundera lite närmare utan bara spyr ut galla för att själva må bättre.
Du är fantastisk. Det är du verkligen. Inte för att du inte mår dåligt, utan därför att du trots att du mår dåligt försöker hitta bra saker i tillvaron. DET beundrar jag. Jag är likadan. Försöker åtminstonde vara det. :-)
TACK för din blogg. Du gör alla mina dagar till Happy Days. <3
Kul o läsa om dig och ditt liv Josefin!
Minns när vi pratade på Harrys om din lycka att få leva ensam. Redan då kände jag att du var trygg i dig själv och trivdes med livet.
Så det så Anette och Anonym...
Ha en trevlig dag
Kram Anna
Skit i alla negativa kommentarer, de ar bara avundsjuka... Harligt att hora att du mar kalas! Ta hand om dig!
Kram
Anette/Anonym! Suck!!!
Om ni inte blir glada, positiva och pigga av underbara Josefin som delar med sig av sina guldkorn i sin vackra blogg, är det väl bättre att ni håller till någon annanstans, någonstans där ni mår bra. För det gör ni ju uppenbarligen inte här!
Men vi andra som älskar att läsa om en stark tjej som kämpar på, trots jobbiga motgångar, och visar oss fantastiskt vackra fotografier och håller humöret uppe, vi stannar här!
Har vi en deal!?
Kram Helena
Oj, så många likheter.... Jag har inte läst din blogg tidigare, men det visar sig att du redan gått igenom den resa jag har påbörjat nu... Jag har heller inte bott själv tidigare och efter 14 år tillsammans står vi i begrepp att lämna vårt nybyggda hus...men jag försöker finna glädje med mina två barn och blicka framåt... Känns det igen?
