My Happy Days -

Syrendrömmen

Var tvungen att skriva ner mina känslor i ord och känna på den dröm om den lilla stugan som inte blev. Det är nästan fånigt vad mycket man kan känna för något, men det är väl så med drömmar. När de är på väg att förverkligas och sedan inte gör det så känns det. Jag behövde känna ordentligt för o kunna släppa taget och nu när jag gjort det känns det bättre och jag går vidare. Skönt!

Jag släpper taget om Syrendrömmen som flyttat in i mitt hjärta. Som frambringat syner av vårt eget paradis, en inbäddade grönskande oas där vi plockat hallon från buskarna. Känt solen kysst vårt skinn varma bekymmersfria julidagar där inga problem funnits på vår himmel. Synen av Nyponrosen springandes runt på gräsmattan skrattandes med en vän och vidare ut mellan grönskande gångar kantade av små hus. Hennes storebror i hängmattan. Jag blundar o tänker en sista gång på ljusgirlanger i äppelträdet på kvällarna under trädkronorna och levande ljus... Skratten som aldrig fick fylla trädgården av mina vänner sköna sommarkvällar.

Jag stänger dörren om huset där gammalt loppisfyndat porslin stolt och vackert skulle flyttat in i köksskåpen och njutningsfullt dukats fram med mat direkt från landet utanför. Jag lämnar rummen orörda som de var när jag tittade in. Släpper tanken om hur jag skulle måla väggarna vita och inreda två rum åt barnen. De vackra trägolven som jag längtat efter att gå barfota på får aldrig uppleva mina steg dansa över det. Vardagsrummet jag skulle sitta i med tända ljus och dricka te i när kylan började krypa inpå. Där jag skulle tagit upp skrivandet igen och äntligen få klar min bok...

Syrendrömmen som jag skulle fly till med all min kreativ som vill ha en plats att vandra fritt på får vara någon annans nu. Någon annan får plocka in blommor från trädgården och sätta i en vas på bordet, njuta av vackra klätterrosors skönhet och doft på ytterväggen. Jag tog dig verkligen till mig av hela min själ. Pappa berättade att även han hade sett mig och barnen framför sig där, hur vi påtat i rabatterna när han kom förbi på kaffe. Det är svårt att säga hejdå till drömmar som rotat sig så starkt i hjärtat på en hundratals sekund, ögonblicklig förälskelse. Ja det gör ont i varje andetag. Men när man inte längre kan påverka får man acceptera. Jag gjorde allt jag kunde, släppte inte taget utan försökte tills inga försök fanns kvar mer. Jag ville det så mycket och trodde att det var nu allt hände, men vi var inte riktigt där än. ❤

2017-03-13 @ 21:57:12 My Days Permalink

Kommentarer

Postat av: ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare & doula ★

Så vackert och poetiskt skrivet. Verkligen drömmande vackert :)

Svar: Tack ❤

Josefin -Happy Days-

2017-03-14 @ 11:44:52
URL: http://www.saramadeleine.se

Postat av: Mirre - Sweetwords

Oh det är så fint med syrener

2017-03-15 @ 09:55:12
URL: http://sweetwords.se

Trackback