I ögonvrån registreras en rörsel över öppna landskap där ett rött litet torp med vita knutar ligger inbäddad mitt bland guldgula rapsfält som glöder i kvällsljuset. Genom ett krossat fönster fladdrar en gardinkappa ut och drar iväg med vinden. Vinden leker och drar, kappan fladdrar än hit och än dit, sen blir det stilla. En historia ligger över platsen och vilar i det förflutna. Frågor utan svar dyker upp, alltid lika förbryllande hur ett hem lämnats vind för våg till tidens tand. Genom krossade rutor syns ett fullt möblerat hem, nu något vandaliserat. Leksaker och böcker ligger utspridda, husgeråd är kvar i köket, allt har lämnats kvar.

 

I det sista majljusets glöd när solen sänker sig blir platsen vemodigt vacker.