Bilderna på balkongen speglar längtan som håller mig varm kalla vinterdagar. För efter en frusen säsong vet jag att då kommer värmen åter, då blir nätterna ljusa och jag kan återigen öppna upp dörren till mitt magiska sommarrum, balkongen. Gränsen mellan ute och inne suddas ut. Här sitter jag och solar mig, läser en bok, äter mat, skrattar i gott sällskap och nattsuddar med ett svalkande glas när nätterna är varma och ser solen gå ner. Här är mitt extra kontor på kvällarna när mörkret lagt sig, där jag sitter och redigerar bilder i sällskap av fågelkvitter och tända ljus. Men så blir det inte i år. 

 

Föreningen ska rusta upp tak och fasad, ett arbete som var planerat på mitt hus i slutet av augusti. Men så igår nåddes jag av nyheten att arbetet flyttats fram till juni och kommer vara klart mot slutet av juli. Jag typ gick sönder. Hejdå sommaren, byggnadsställningar och en helt inklädd balkong kommer vara vad jag får njuta av istället.

 

Det är ju inte bara det att jag kommer tas ifrån rätten att nyttja balkongen på baksidan, uteplatsen och min balkong på entrén, jag kommer ju knappt kunna vistas hemma under byggkaoset. Att byggarbetet lagts mitt under min lediga period i sommar då jag kommer vara hemma känns så trist.

 

Så i år, kommer jag nog förmodligen inte kunna bjuda på så mycket bilder från skönt häng på balkongen. Jag får satsa på att försöka hitta på så mycket som möjligt utanför hemmet istället. Jag har börjat att accetpera att det är så här nu, men tårarna var många igår, det kändes tufft. Tufft för en person som egentligen är en husmänniska och lever i en alldels för liten lägenhet, som längtar efter det där balkonlivet hela året... För det är så nära uteliv hemma jag kan komma. 

Visst kan man sätta allt i perspektiv, det finns värre saker. Ja det gör det, jag vet för utöver detta så har jag större saker, som är viktigare. Vad gör då att balkonlivet blir inställt? Så länge det andra reder sig, så kan jag köpa att jag får vara utan mina uteplatser denna sommar. Men det var lite droppen som fick bägaren att rinna över, när bägaren redan var fylld. När man är ensam och ska vara stark, möta motgångar och kämpa själv hela tiden.

 

Jag tänker att jag ska passa på att verkligen ta vara på tiden nu innan byggställningar tar över. Blommorna jag hade planerat att köpa, jag köper dem ändå! Först kände jag mig uppgiven, men det löser sig. Det gör det! Vi får en mysig sommar ändå, det blir bra.