Så många tankar som fyller mitt huvud och snurrar runt utan att ta stopp. Hela dagen har jag varit splittrad, i mig skriker en längtan som jag försöker att döva, men som inte vill bli tyst. Det finns så mycket i mitt liv som  behöver förändras för att jag ska må bra. Men känslan av att sitta fast i cement och inte ta sig fram tar över.

 

Har börjat kika på nytt boende lite smått... Det känns som om att vi är på väg att växa ur den här bostaden nu, barnen behöver ett varsit rum snart och jag kan inte släppa min dröm om det lilla huset strax utanför stan. Som det charmiga torpet med kakelung och öppen spis jag nästan köpte i våras, men som jag i sista stund släppte taget om. Jag går runt i dagdrömmar om ett hem som flödar av ljus att fylla med det jag tycker är vackert, en dörr ut mot trädgården där barnen kan leka och jag kan slå mig ned i solen med en bok. Med saftkalas under äppelträd som bär skörd i september då vi bakar äppelkaka och tänder en brasa i spisen. Om golv som knarrar och... Ja allt det där.

 

Jag blundar även för mig själv och min längtan efter att få lägga tid på något annat som jag är bra på, som frigör konstnärsjälen och tävlingsmänniskan i mig. Som att få jobba med foto, design och layout. Tänker på tex reklam och marknadsföring eller kultur inom kommunen... Jag skulle vilja göra något sådan, det tror jag skulle vara väldigt roligt o passa mig så där helt fantastiskt lyckopirrande jättebra. Hur kommer man vidare dit?