För andra natten i rad håller Melissa Horns toner mig sällskap, inatt som bakgrundsmusik när jag sitter med bröllopsredigering. Men för att inte bli helt bröllopsvimmelkantig var jag tvungen att ta en paus och bryta av med att gå igenom bilder från en liten utflykt igår. Ängen med blåklint i solnedgånens varma ljus, magic hour, är från då.

Musik och framför allt texter fungerar som terapi för mig. Det finns alltid en låt för varje tillfälle. När jag mår på ett visst sätt så letar sig alltid någon textrad in i mig, liksom hittar rätt känsla och sätter ord på det jag känner och går igenom. Igår kom en rad från Melissas sånger till mig, minns tyvärr inte vilken nu, men sen blev det timmar av lyssnande.