Ser du månen där du är ikväll? (Tillsammans igen) 

 

 

 

 

Det finns låtar som är vansinnigt bra och sen finns det låtar som redan efter ett par toner berör, skapar gåshus över hela kroppen och får känslorna att explodera och fullständigt svälla över. De där sällsynt fantastiska musikaliska hälsningarna som hjärtat tar till sig på en gång utan att man hört helheten eller texten fullt ut. Man bara känner att magin är där, blir fängslad och allt annat stannar upp och hamnar ur fokus.

 

I år har det hänt mig två gånger, en gång i våras och nu idag när jag hörde Thomas Stenström sjunga Ser du månen där du är ikväll? (Tillsammans igen). Jag kände direkt hur den greppade tag efter mig och fick min totala uppmärksamhet på ett par sekunder, hur orden började leta sig in och la sig tillrätta. Jag tror jag glömde bort att andas, blev helt tagen och ögonen blanka.

 

Vad är detta? Nyfikenheten tog över och jag var tvungen att veta mer om låten som fick min värld att stanna upp. Det visade sig att Stenström gjort låten som ledmotiv för Cancerfonden och deras julfilm i år, hur fint!? Detta innebär även att för varje lyssning låten får just nu under pågående kampanj skänker Thomas Stenström och Sony Music alla royaltyintäkter från låten oavkortat till Cancerfonden.

 

 

 

 

 

 

Ägnar timmar av kvällsmörkret i januari åt att ligga och lyssna på musik. Det ger mig ro. Jag är tänkaren, kännaren och allt däremellan. Man kan inte förstå allt men jag känner in väldigt mycket.

 

”When you're happy, you enjoy the music. When you're sad, you understand the lyrics.” 

 

För mig går varje tonart och vibration in i hela kroppen, far runt som ett rus i blodomloppets bana. Texterna fyller mig med visdom och talar rätt till mitt hjärta. En nyplockad lista spelas dagligen. Jag har fått anledning att tänka mycket. På framtiden. På val i livet. På mig själv. Jag är på väg o byta riktning i livet, att följa mitt hjärta. Jag tror det är dags för det nu, lämna alla återvändsgränder och ta fram det mod jag samlat på mig. Jag börjar bli redo för det nu. 

 

Min musiklista i mörkret

 

 

 

 

 

Hjärtats dvala i skymningsljus. 

 

 

 

 

Mest lyssnade låtar hos mig just nu:

1) Slipa sanden- Panda da Panda ny favorit som poppar upp humöret så enormt hos mig. Känner jag antydan till grå tristess så kickstartar jag igång mig själv med denna musikmedicin på högsta volym! 

 

2) On a roll - Johnossi rockig och peppande som gått varm flera veckor i mina högtalare. Den ger mig energi och boostar mig när det behövs. Hela albumet Blood Jungle är så grymt bra, lyssnar om o om igen! Har nog kommit in i en Johnossi-period just nu. 

 

3) Khom loy - Lars Winnerbäck för texten som greppar tag i mig och för att hösten för mig alltid är djupt förknippat med Winnerbäcks låtar. 

 

 

 

Never gona love again - Lykke Li 

Startade sommaren med att skapa en ny lista under namnet Summer på Spotify. Nu mot sommarens slut har jag fyllt upp den med 72 nya som gamla somriga favoriter. Gå gärna in, följ, lyssna och hitta era favoriter. Har lyssnat mycket på tropiska, dansiga, latinska rytmer, som dessa tre klara favorter nedan. De har spelats och dansats till hela sommaren, love them! 

 

Den här sommaren har känts magisk. Det är lite vemodigt att skriva har, men hösten känns i vinden nu. Kanske finns där fortfarande några varma dagar kvar med annars ska jag hålla minnet levande de gånger jag dansade under stjärnhimlen. För det har jag gjort, jag har dansat mig alldeles varm i hjärtat denna sommar och jag kommer lämna min semester bakom mig med ett varmt leende. 

För andra natten i rad håller Melissa Horns toner mig sällskap, inatt som bakgrundsmusik när jag sitter med bröllopsredigering. Men för att inte bli helt bröllopsvimmelkantig var jag tvungen att ta en paus och bryta av med att gå igenom bilder från en liten utflykt igår. Ängen med blåklint i solnedgånens varma ljus, magic hour, är från då.

Musik och framför allt texter fungerar som terapi för mig. Det finns alltid en låt för varje tillfälle. När jag mår på ett visst sätt så letar sig alltid någon textrad in i mig, liksom hittar rätt känsla och sätter ord på det jag känner och går igenom. Igår kom en rad från Melissas sånger till mig, minns tyvärr inte vilken nu, men sen blev det timmar av lyssnande. 

Dagen är här då Bråvalla 2015 kör igång med festival i dagarna 3. Förra året var jag på plats och jobbade dygnet runt som pressfotograf för Drefvet. Otroligt rolig upplevelse men också väldigt slitsamt att jobba så intensivt från morgon till morgon, samtidigt som regnet öste ned och jag även ville ha roligt som privatperson. Jag minns att jag inte gick ur sängen på hela söndagen och på måndag var det lätt uträknat att se vilka på jobbet som levt festivalliv precis som jag. Bara det att jag samtidigt jobbat dygnet runt också, dubbelt slitsamt. I år får Bråvalla klara sig utan mig, men nästa år är jag säkerligen tillbaka på plats igen. 

Inga E Som Vi E - Little Jinder

 

"Jag vaknar upp i en annan stad
(Där jag inte borde va)
Jag målar en bild av hur det kan va
(Den här värmen gör mig svag)
Det är ingen som vet, du är precis som jag
(Stanna lite längre)
Jag säger ditt namn men får inget svar

Snälla bara vänd dig om
Ge mig nåt att drömma om
Vi kommer aldrig bli som dom"

 

 

 

 

Härligt väder ute på Bråvalla när jag var där och hämtade ut mitt pressband. Kunde inte låta bli att le triumferat när jag gick förbi flera-timmars-köerna (den ni ser här är bara en av flera och fick inte ens med hela kön i bild) mot lilla pressbåset. Där kunde jag hämta ut banden på 5 min o nöjt knalla förbi köerna igen. Hoppas innerligt att vädret är med oss på festivalen nu och att det inte blir en repris på lervällingen från förra året. 

Jag kommer hålla er uppdaterade med vad som händer på Bråvalla och bombardera bloggen med bilder, så häng med! 

Bara ett orosmoln o detr nätet som strular på min dator, mobilbloggar nu. Alltså denna dator, jag vet inte hur många gånger jag svurit över den. Dags för ny, om ni vill tipsa om en smidig laptop särskilt bra för bildredigering hojta bara till i kommentarsfältet här. 

Ska ni på Bråvalla föresten!? Ser ni en blond tjej i festivalvimlet med en Nikon D700 kan det va jag, kom gärna fram o hälsa då så får jag ta en snygg bild på er med. ;) 

See ya!! 

Idag gjorde jag en typisk Jossan. Satt på bussen hem från jobbet, tar ur hörlurarna innan sista hållplatsen på resan och märker när jag stoppar ner dem i väskan hur killen på andra sidan gången söker ögonkontakt med mig. Så jag tittar dit o möts av ett leende. "Vilken bra musik du spelar!" Jag förvånad då jag undrar hur han kan veta om att jag lyssnat på världens bästa och nyuppdaterade spellista: "Va?" Han fortsätter roat..."Ja, jag hörde, du spelade för alla."

Haha, ja vad säger man? Hade gått med lurarna i öronen o lyssnat på musik heeela vägen från jobbet, genom stan, in på Ica o handlat mat, i kön till kassan,  i väntan på busshållplatsen och så slutligen på bussen hem. Haha!! Alltså, hur lyckas man?? Jag hade på något märkligt sätt satt på högtalaren samtidigt som jag hade musik i snäckorna o märkte ingenting. Men killen tyckte tyligen det var kul o fortsatte prata på om musiken o spellistan som tydligen föll honom i smaken. Tur jag inte hade en skämslista på i alla fall när alla hörde...

Ja det här är jag, har en förmåga att vara väldigt klumpig, fumlig, allmänt klantig och säger de mest tokiga osammanhängande saker ibland. Jag bara är sån, oftast brukar den här ytterst charmiga sidan av mig roa mina vänner och min omgivning, så jag har lärt mig att bjuda på det!  ;-)