My Happy Days -

Vi ses igen Gotland

Har samlat många Gotlandstips till er, under min vecka på öjn. Jag ska lägga upp dem så fort jag hinner. Imorgon återvänder jag och ska fortsätta semestra med barnen här. Lite orolig efter att ha följt väderprognosen som utlovar regn och åska i två dagar, vi som ska sova i tält...! Jag hoppas att vi klarar oss ifrån busväder, håller ni tummarna för oss nu!?

Puss & Kram

2018-07-31 @ 22:19:25 Permalink Me Myself & I Kommentarer (3) Trackbacks ()

Vi var där blixten hittade ner

Var med om en händelse igår som skakade om mig rejält. Hemkomna från en härlig och händelserik vecka på Gotland var vila högsta prio på söndagen. Jag kände för att sitta på klipporna vid strandkanten vid en speciell plats, blicka ut över vattnet och ladda energi. Så Rickard och jag tog en promenad genom skogen för att komma dit.

Under promenaden började jag få starka oroskänslor i magen, jag hade ångest och började må dåligt. I huvudet for det massor tankar, har en förmåga att tänka för mycket ibland, jag började även tänka på hur jag skulle gå tillväga och larma, om något skulle hända oss mitt ute i skogen, skulle jag kunna beskriva vart vi var? Ganska konstiga tankar för en vanlig promenad i skogen. Kände mig uppstressad men det släppte efter en stund när vi satt vid klipporna och jag fick mitt lugn tillbaka.

Långt på andra sidan havet mullrade åskan, men eftersom det var så långt bort från oss kändes det ändå som vi var i trygghet. Men i mitt huvud hörde jag om och om igen ”Vi var där åskan hittade ner”, som är titeln på en liveplatta med Lars Winnerbäck. Jag sa aldrig något om detta där vi satt på klippan och räknade sekunderna mellan blixt och dån. Åskoväder tycktes dra längre och längre bort, för sekunderna blev allt fler och mullret tystare. Det kändes som att åskan avtog.

Vi bestämde oss för att gå tillbaka till bilen, åka hem och baka blåbärspaj. Under promenaden kom de första regnstänken, bara ett fåtal. Sen började åskan mullra igen, allt högre och högre. Jag började bli väldigt orolig igen och i mitt huvud började jag gå igenom vad jag lärt mig om HRL (hjärt- lungräddning) på en kurs för några år sedan. Förstår inte alls hur sakligt jag började tänka mitt i den allt mer huggande oron. Började räkna sekundernas igen, nu var åskan nära, bara 3 sekunder mellan ljussken och dån. Vilket alltså är väldigt nära, vi insåg faktiskt inte hur pass nära åskan var just då!

Det slog ner blixtar i närheten ett par hundra meter bort från oss flera ggr och jag ville bara tillbaka till bilen fortast möjligt. Plötsligt var det som om någon tände en lampa rakt i ansiktet på mig, såg som en upplyst cirkel med starkt sken i mitten med rött runtom och samtidigt världens smäll. Jag föll handlöst i marken. Visste inte om jag levde eller ej när jag låg där. Sen såg jag Rickard över mig och lukten av bränt krut och det rykte rök från där blixten slagit ner ca 25 meter bort, såå himla nära oss! Hade vi gått snabbare hade vi varit precis intill...Vi tog varandras händer och i samma sekund som vi började springa för livet öppnade sig himlen över oss, det var som att hoppa i havet med kläderna på. Vi sprang genom hela skogen medans åskan fortsatte att slå ner intill oss, helt dyngsura! Det kändes som en film men det var på riktigt. Vi sprang bokstavligen för livet och jag har aldrig varit så rädd. Jag hoppades att vi skulle klara oss levande ur skogen, blixtar är så oberäkneliga och nu befann vi oss mitt i stormens öga. Benen bar knappt sista biten, inte ens när jag tänkte på mina barn förmådde jag springa fortare. Vilket kändes som en besvikelse, inte ens för dem fanns extra kraft att ta till. Men vi kämpade sista biten och när jag såg bilen sköljde både lättnad över mig med även rädsla, så nära, låt oss hinna in! När jag hunnit runt bilen och hoppat in vågade jag andas ut, lite. Vi klarade det, nu ville jag bara fort från åskan in i tryggheten.

Chocken efteråt, hela mitt inre darrade. Det tog ett par timmar att komma ner i varv, vi klarade oss! Hädanefter ska jag lyssna mer till mitt inre, till min intution och ta oro på allvar. Trodde aldrig att jag skulle vara så nära ett blixtnedslag och när vi väl var där, trodde jag aldrig vi skulle ta oss ur levande... Tacksam över att vara i livet!

Bilden är ett montage, illustrerad av mig i efterhand i photoshop.

2018-07-30 @ 13:43:36 Permalink My Days Kommentarer (3) Trackbacks ()

On the road again

Några bilder från vyer som vi paserade lägs vägarna i Norge. Den maffiga solnedgången möttes vi av första natten här hemma i Sverige igen. Just nu är vi faktsikt iväg på äventyr igen, den här gången har vi tagit oss till Gotland, min favoritö! Jag kommer att vara här i omgångar under två veckors tid, så jag hoppas få en o annan bild att uppdatera er med här i bloggen sen.

Har ni nåot tips gällande Gotland föresten, som ni vill att jag passar på att besöker?

2018-07-26 @ 08:20:00 Permalink Resa Kommentarer (0) Trackbacks ()

Drömtårta

Som en somrig dröm är denna tårta med glassmaräng, daim och jordgubbar. Perfekt att göra dagen innan den ska ätas då den ska stå kallt i kylskåpet minst 5 timmar.

Sugen på att baka Drömtårtan? Här kommer receptet:

Marängbotten:

100 g mandelmjöl

3 äggvitor

2 dl socker

♥ Separerara äggullor från äggvita.

♥ Vispa äggvitorna till ett hårt skum.

♥ Tillsätt därpå lite socker i taget och vispa tills du har en fast, fin och blank maräng.

♥ Vänd ner hasselnötsmjölet i marängen, var försiktig så att den inte blir rinnig.

♥ Häll smeten i en springform klädd i bakplåtspapper (ca 24 cm i diameter).

♥ Grädda marängbotten i ca 60 minuter i 150 grader, kontrollera tiden efter hur den gräddas. Tiden kan behöva justeras beroende på din ugn.

♥ Låt stå att svalna innan daimglassen breds över.

Daimglass:

3 äggulor

0,5 dl florsocker

4 dl grädde

Daim, ca 2 st dubbeldaim

1 vaniljstång eller 2 tsk vaniljsocker

♥ Vispa grädden i en bunke.

♥ Tag fram en ny bunke och vispa äggulorna med florsockret, det ska bli fluffigt.

♥ Dela och skrapa ur vaniljen och hacka Daimen i bitar.

♥ Blanda samman grädde, äggsmeten, daim och vanilj.

♥ Häll glassmeten över marängbotten, strö över daimkross om det finns över.
♥ Plasta in tårtan och ställ i frysen minst 5 timmar före servering.

♥ Tag fram den en kvart innan servering och dekorerar med jordgubbar.

2018-07-25 @ 09:18:00 Permalink Recept Kommentarer (3) Trackbacks ()

Trollstigen i dimma

Från Geiranger vidare in i dimman upp i bergen mot Trollstigen som stod näst på tur under vår Norgeresa. Vägen upp i bergen var denna dag så dimmig att det bara var några meter framför sig man såg, så det blev en försiktig tur med husbilen på de slingriga smala bergsvägarna, man såg ju knappt när man fick möte! Sista biten var det enormt lång kö, bilen stod helt stilla under flera längre stunder. Under denna kö som kom tre söta orädda får fram ur dimman och gick nyfiket fram till bilkön, perfekt fotomoment! När vi kommit fram till Trollstigen Kafé som ligger precis innan Trollstigens början så bestämde vi oss för att stanna på parkeringen där och vänta ut dimman över natten för att göra ett nytt försök på morgon.

Dimman lättade något nästa dag men ännu låg tjocka dimmslöjor över bergstopparna. Så upplevelsen nerför Trollstigen blev lite sisodär, jag kan inte säga att jag blev så tagen alls faktiskt. Kanske hade jag för stora förväntingar men tyckte att vägarna uppför Galdhøpiggen och till Geiranger var en mycket häftigare upplevelse!

2018-07-23 @ 20:59:00 Permalink Resa Kommentarer (3) Trackbacks ()

Geiranger, resetips!

Klockan hade inte slagit 6 än när jag kikade ut genom fönstret på husbilen som vi stannat på en campingplats i Geiranger. Vi hade fått platsen längst ned precis intill vattenbryten med havsutsikt. Nu när jag kisade ut möttes min blick av en förtrollad dimma som letat sig ned från berstopparna och låg tät över kuststaden nere i dalen. Jag for upp, slängde på mig kläder och sprang ut med kamera, stativ och fjärrutlösare. Var tvungen att fånga denna stilla morgon som kändes lite mystisk när allt ännu var dunkelt och stilla, bara jag var vaken...

Vi hade åkt till Geiranger dagen innan, direkt från Galdhøpiggen. Vägen hit var verkligen en häftig upplevelse, snäva krokiga cerpentinvägar med milsvid utsikt över berg och dalar, så vackert landskap att det flera gånger for en hissnande känsla genom kroppen. På kvällen när vi kom såg vi oss runt i den charmiga lilla hamnstaden med den sötaste lilla kyrka jag sett med den vackraste av utsikten! När vi gått runt och utforskat samt tagit in atomsfären i den nya staden så avslutade vi med en sååå god middag på takterassen på Olebuda. Beställde in lamm som var bland det godaste jag ätit och stor var portionen, ja ni ser ju, mmm!! Så åker ni till Geiranger ja då kan jag verkligen rekommendera att äta hos Olebuda, trevlig personal, vacker utsikt och världens bästa kock typ!!

Efter min tidiga start med fotografering i dimman kröp jag ner o värmde mig i sängen ett tag och somnade nog om till och med. För det var inte förens senare efter en sovmorgon som vi gick in i staden och köpte supergod choklad från "Chocolate with a view" Geiranger Sjokolade. Även detta är ett måste om ni gillar choklad och besöker Geiranger. Ägaren är svensk och berättade att han just nu även jobbar på att starta upp en butik hemma i Svergige, i Gävle. Kul! Vill man se när de tillverkar chokladen så kan man gå till baksidan av huset, där finns ett panoramafönster in i köket. Det var gott att få i sig något värmande denna dag som var lite ruggig, dimman låg kvar resten av dagen och följde oss upp i bergen vidare mot vår nästa destination, Trollstigen.

Vi gick även längst med Geirangerfjorden som rinner i staden med en vandringsled runt om att gå.

2018-07-22 @ 16:24:00 Permalink Resa Kommentarer (3) Trackbacks ()

Efterlängtat regn

Den här sommaren går till historia som den varmaste, torraste och kvalmigaste. Dagarna som paserar liksom klibbar sig fast vid skinnet. Jag älskar värmen, men när det är så här tryckande hett att man inte kan få svalka någonstans var ett kylande regn något väldigt efterlängtat. Så idag kom ett mullrande från ovan följt av en kraftig regnskur. Nyponrosen jublade och blev så lycklig att hon hoppade i sina nya gummistövlar och sprang ut i regnet! Vilken lycka med regn och att få hoppa runt i stora vattenpölar!

Jag kan inte låta bli att få lite "festival-vibbar" av hennes klädsel, haha! Rosa batikmöstrat linne med cool rygg, vit jeanskjol och höga gummistövlar. Det slår mig även hur stor hon börjar bli min lilla skatt, 9 år nästa månad. Tänkte tidigare idag på en svunnen och saknad tid, då hon var liten nog att bli buren i famnen. Kan ni som hängt med mig från start minnas hur liten hon var då? Bara 1 år gammal! Det är ju galet när man tänker efter egentligen, att jag har bloggat så länge att mina barn som var så små då börjat bli stora nu. Så mycket som har hänt i livet, så mycket som är kvar...

2018-07-20 @ 16:01:10 Permalink Barnen Kommentarer (0) Trackbacks ()

Galdhøpiggen - Nordeuropas högsta berg

Som en annan värld, tiden stod stilla och tystnaden bäddade in bergstoppen. Magiskt, det var något helt annat här uppe bland molnen, något oförklarligt och liksom helande. Själen gick in i ett lugn, hjärtslagen saktade in och jag fylldes av något lyckosaligt och rofyllt. Som ett tidshål, ett beroendeframkallande vakum man vill stanna i för alltid där bekymmer, stress och måsten inte existerar. Där man bara är avslapnad och lycklig.

Vägen upp var en spännande historia! Vi fick lära oss den dramatiska vägen att det finns två vägar upp, en för bilar och en för vandrare. Vi körde först ovetandes om att det var fel väg upp in på den mindre grusiga vandringsleden först, den var riktigt läskig att åka!! Brant och smal som jag vet inte vad, snäva kurvor med vägkanter som störtade rakt ned i ett hotfullt djup. Motorn fick verkligen kämpa sig varm för att dra oss uppför. Efter en bra bit lyckades vi tillslut att vända, kan lova att hjärtat satt i halsgroppen hela tiden den här resan upp/ned. Den rätta vägen upp var ingen match den heller, bra mycket bättre men cerpentinvägar som kränger och svänger och möten med bilar man måste se upp för. Men det var faktiskt lite spännande! Utsikten var vidunderlig, den var i en klass för sig. Ju högre upp vi kom desto mer träffad av andnöd blev man över hur vackert det är. Dalar och berg som breder ut sig, med åkermarker och hus långt långt låååångt där nere, kunde knappt fatta hur högt upp vi åkte!!

Vi hade en hyrd husbil av van-modell som vi åkte i. En husbil som var perfekt för oss två, smidig att köra och lagom stor. Den var desutom sprillans ny, bara varit ute på en provtur innan vi lånade den. Så allt var i absoluta toppskick, 2018-modell, utrustningen ny och inte en fläck någonstanns. Det var också väldigt kul, att vi efter så många försök att få tag på en husbil fick en toppträff!!

2018-07-20 @ 08:47:00 Permalink Resa Kommentarer (1) Trackbacks ()

Samla ihop alla intryck

I den absoluta tystnaden (bortsett från min tinnitus), uppe bland molnen på norra Europas högsta berg Galdhøpiggen. Här skulle jag kunna sitta och meditera för alltid, ord räcker inte till och bilder inte nog. Känslan jag upplevde här, går inte att beskriva. Den här platsen har mitt hjärta. Jag kommer tillbaka! ❤️

En dag på hemmaplan nu och jag har inte riktigt samlat alla intryck ännu efter resan i Norge. Vi var med om så mycket, försöker att gå igenom bilderna men blir sittandes och bara tappar bort mig. Bara från Galdhøpiggen har jag helt fantastiska bilder med oslagbara vyer. Den här platsen, det var inte bara platsen, det var allt. Jag återkommer med fler bilder snart, lovar, ni kommer inte bli besvikna.

Tryck gärna på hjärtat till inlägget om du gillar så når inlägget lättare ut till fler, tack!

2018-07-17 @ 14:32:00 Permalink Resa Kommentarer (1) Trackbacks ()

Intervju med mig

Heeej på er!! Här har det varit några tysta dagar då jag varit på resande fot och levt campingliv i Norge. Vilken upplvelse jag har med mig! Varje dag var riktigt bra, har så mycket bilder och minnen att dela med mig av, så håll utkik i veckan! Men idag bjuder jag er på denna intervju med mig som nu ligger publicerad på startsidan av Blogg.se:

"Jag sa upp mig efter 12 år inom kundsupport utan att ha någon plan eller ett nytt jobb att gå till!"

2018-07-16 @ 12:54:07 Permalink Me Myself & I Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 27

Vilken härlig vecka som vi lämnar bakom oss, har haft det så mysigt jag och barnen. Vi avslutade med en överraskning, bakade en Drömtårta som vi bjöd mina föräldrar på. Idag ville vi nämligen fira lite, för Meja släppte sin rädsla och simmade som en fisk i vattnet! Vi har tränat ett tag, då hon verkligen kan simtagen men inte vågar, det är läksigt med djupt vatten där man inte kan bottna helt. Men idag, så drog hon längd efter längt efter längd!! Det var så härligt att se henne simma, så stolt och glad! Det var jag i hela mammahjärtat med, min fin fina Nyponros, så modigt!

Ny vecka imorgon, det innebär veckobyte med barnen och jag ska iväg på äventyr. Det blir camping i Norge och uppleva häftig natur! Häng med så kommer det uppdateringar vartefter! Längtar efter att få fylla kameran med massa häftiga bilder och minnen för livet!

2018-07-08 @ 22:46:00 Permalink My Days Kommentarer (2) Trackbacks ()

Ner på stan

En regnig dag prickade vi in denna vecka efter lyxiga solskensvarma dagar senaste tiden. Perfekt bioväder, så jag och barnen åkte in till stan och slog oss ned i biosalongen. Utbudet familjefilmer var väldigt begränsat men vi såg Mästerdetektiven Sherlock Gnomes, den var helt okej. Efter bion stannade vi på barnens favorit Burgers&Bangers som har riktigt goda burgare. På vägen hem gick vi förbi en blå soffa som någon tippat av mot en tegelvägg, det såg så coolt ut där den stod. Bad barnen sätta sig i den först men eftersom det hade regnat hela dagen så var det ingen fungerande idé, den var dyngsur! Så det fick bli några bilder på bara soffan.

2018-07-07 @ 18:42:47 Permalink My Days Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sommarkvällar

Sommar på balkongen i det guldiga och varma kvällsljuset. Ljuset sista timmarna innan solen går ned är som ett bättre filter över världen, fast på riktigt.

Idag har vi åkt Cadillac, ätit glass, gått promenad och spelat sällskapsspel på altanen hemma hos mina föräldrar. Myst med Mejas hamster Molly som flyttat in tillfälligt hos oss denna vecka, annars bor hon hos barnens pappa. Hon är så fin lilla Molly men inte riktigt tam än, någon som har bra tips på hur man får en guldhamster tam?

2018-07-05 @ 22:36:26 Permalink Me Myself & I Kommentarer (3) Trackbacks ()

En dag på stranden Varamon

Med bilen fullpackad med allt som kan behövas för en dag på stranden åkte vi mot Varamon i Motala tidig förmiddag. Det blev en jättehärlig dag av strandhäng och skatterna fick äntligen prova sin present som jag hade med mig till dem hem från Rhodos, en stor donout badring. Det blev succé! Det är härligt med sandstranden och det klara turkosa vattnet, lätt att tankarna dras mot varmare breddgrader. Det är även toppen att det är så långgrunt, men vattnet är alltid kallt! Så det räcker gått och väl med att bada benen för mig, haha!

2018-07-04 @ 18:51:00 Permalink Barnen Kommentarer (1) Trackbacks ()

Sandra & Claes

Bildmingel från när Sandra och Clase gifte sig, så vackert rakt igenom! Satt med gåshud och tårade ögonen när jag gick igenom och redigerade bilderna från deras dag. Ja som jag oftast får när jag bildredigerar ett vackert par som det lyser kärlek mellan. Det är alltid så svårt att välja ut favoritbilder, vill visa allt! Känns inte rättvist att bara vissa några, alla bilder är magiska på sitt sätt. Alla bröllop är även unika, personliga och egna på sitt sätt. Jag försöker därför ha så mycket sinnesnärvarao som möjligt och fånga in känslorna av detta där och då på bild.

Tack för att jag fick vara med och fånga era ögonblick!

2018-07-03 @ 10:05:00 Permalink Bröllopsfotograf Kommentarer (8) Trackbacks ()

Paddla kajak

Lungt biomys byttes ut mot äventyr i helgen! Vi åkte iväg och provade på något nytt och riktigt kul istället, paddla kajak! Hade inte med mig någon systemkamera men dessa bilder fick jag med mig från äventyret med hjälp av mobilen. Riktigt kul, Rickard och jag hyrde en dubbelkajak på Hälgö vid Tystberga och paddlade ut i skärgården. Vi tog oss till en egen liten ö där vi slog oss ned en stund. Men roligast var nästan att paddla in i en mindre kanal, där känslan av att man var i "djungeln" infann sig. Nu är jag sugen på att paddla mer, för det här var så roligt och vilken frihetskänsla det var!

Någon av mina läsare som brukar paddla? Kanske tips på bra ställen att paddla på?

2018-07-02 @ 09:32:00 Permalink Resa Kommentarer (4) Trackbacks ()