Den 4:e november är det NoHate-dagen, en dag där vi alla kan manifestera mot elakheter på nätet som tex nättroll som försöker gömma sig bakom anonymitet och lämna kränkningar och nedvärderande åsikter. Jag har som ni vet själv i veckan blivit utsatt för personliga anonyma påhopp i min blogg och vill markera att näthat inte är okej på något sätt. Därför är jag självklart med i kampanjen för att sprida mer kärlek på nätet och detta kan ni också göra. Jag vill börja med att lyfta tre otroligt fina kommentarer bland många andra som jag fått senaste tiden: 

Made By Mary skrev en lång, personlig och peppande kommentar igår till mig som hon tänkvärt avslutade så här:
"Och angående nättrollen. Tänk på hur olyckliga de måste vara. Och tänk att just hen sitter och läser alla de här kommentarerna vi skriver till dig och surar. Är du lycklig har du inget behov alls av att klanka ner på andra. Så är det bara. Så till den som läser det här som skrev trollkommentaren till Josefin; sluta va sånt surkart. Det är sjukt oattraktivt. Prova att le mot dig själv i spegeln, lovar dig att livet blir roligare då och du är säkert mkt vackrare när du ler mot dig själv och världen. ;) 
Kram på dig Josefin!"

Elin (Nevnarien) skrev även hon en lång kommentar till mig angånde hennes egen erfarenhet av att hämta andan i en sjukdom som utmattningssyndrom. Vilket gjorde mig otroligt glad att hon ville dela med sig av sin egen historia till mig och hur hon möttes av omvärlden. Hon skrev bland annat "Ja, när man är deprimerad är man ledsen, man gråter, man har ångest, det är mörkt, man vill inte gå upp ur sängen... Men det HJÄLPER JU INTE att vältra sig i skiten. Ingen mår bättre av att vara så som omvärlden vill att man ska vara för att bevisa något.. Nej, man mår bra av att må bra, vara glad och göra sådant man tycekr om. Hur jävla mycket det än sticker i folks ögon.. så är det bara vi som har varit sjuka som förstår att det inte är synonymnt med att "vara ledig" och "glassa runt"... 

Ta hand om dig! <3"

När Annie fotograferar i Kalifornien lämnade en kommentar till mig som verkligen fick mig att börja gråta ute på en parkbänk mitt på stan då jag läste den. Hennes ord gick rakt in i hjärtat och jag väljer att ta med hela långa kommentaren:

 

"Blockera den där idioten till "läsare". 
Seriöst, när jag var yngre längtade jag till att vara vuxen och omgiven av smarta, mogna och hänsynsfulla människor. Ju äldre jag blir ju mer ger jag upp hoppet om att man blir sådan bara för att man blir äldre. Idioti, narcisism och ignorans har ingen åldersgräns och på internet frodas de där egenskaperna istället för att växa bort. 

Du är så sjukt stark <3 Man ska gå till ett jobb för att man älskar det, inte för att det ger bra betalt. Om det så är städning, eller om det är att vara FN-ambassadör. Att gå till ett jobb och vara olycklig bara för at få pengar är ju bara dumt. 

På tal om sådant, här har du en underbar video att se som peppar och får en att fundera lite över varför man mår dåligt idag. 
https://www.ted.com/talks/barry_schwartz_on_the_paradox_of_choice 

Det viktigaste i livet är att ta hand om sig själv. Inte pengar, inte karriär och absolut inte vad andra tycker. Det är som på ett flygplan: syrgasmasken på sig själv före man hjälper andra. Genom att satsa på dig själv och på att orka skola om och utbilda dig och drömmar, är du en fantastisk förebild för dina barn. Min mamma gjorde som du, fast hon var över fyrtio. Skolande om sig till ett helt annat yrke och har varit min stora förebild för att hon vände sitt liv. Tog tag i det jobbiga, följde sina drömmar och nu är hon utexaminerad lärare istället för uppsagd volvoarbetare. Det var tuffa år men hon är så lycklig nu, och jag som dotter har en förebild och tror henne när hon ser mig i ögonen och säger att jag ska följa mitt hjärta. 

<3 Du är fantastisk. Ta en stund i taget och UNNA dig att ta det lugnt, njuta av allt det fina du har, dina underbara barn, gott te eller kaffe, fina levande ljus i höstmörkret och vackra höstlöv på träden: Skit i bloggen, skit i folks åsikter. Gör det du vill göra och som du mår bra av. Du behöver inte förklara dig. Det är läsarna som behöver växa upp och skaffa lite verklighetsuppfattning och empati."

Jag vet inte vad jag ska säga till er tre och till ALLA andra fantastiska männisor som skrivit med så mycket omtanke till mig senaste tiden, ett tack känns så litet! För era kommentarer har verkligen varit något jag tagit till mig och som berört mig djupt. Men TACK, jag hoppas ni förstår hur mycket detta ord betyder för mig! 

Hjälp nu till att fylla internet med kärlek! Vilka fina kommentarer har du fått sista tiden eller finns det någon du vill lyfta på din blogg som sprider glädje runt sig? Om ni följer mig på instagram @myhappydays.se kan ni se att jag skickat ett handgjort hjärta vidare till 3 personer som fanns där för mig när jag behövde någon som mest. Gör detta ni också, skicka vidare ett handgjort hjärta, hashtaga din bild med #NohateSE och nominera 3 personer, be dem att skicka vidare. På så vis fyller vi tillsammans både internet och instagram med kärlek.

 

 

 

 

 

 

Ser ni golvet godislådan står på förresten? Det är i själva verket inte ett vackert slitet plankgolv, önskar att det vore så i min bostad, nej det är en väldigt cool tapetnyhet från Midbec som min vän och snart blivande granne Cissi köpt till sitt hem. Jag tjuvade till mig en stuvbit eftersom det fungerar finfint i fotogtraferingssyfte som bakgrund. Snyggt va?

 

Nu väntar min utbildning på Start up, så ska kila iväg för veckans 3-timmars pass och bli pumpad av inspiration och nyttigheter i företagande. Kram på er o ha en skön onsdagskväll!

 

 

 

Wow!! Vilken helt fantastisk stor respons mitt inlägg fick om cellförändringar och livmoderhallscancer fick. Jag är så otroligt glad över att detta livsviktiga ämne som drabbar så många lyfts upp i media. Blogg.se la det direkt på sin startsida vilket jag vill tack stort för. Tack för att ni tillsammans med mig vill sprida vikten av att gå på sina kontroller och inte kasta kallelserna som kommer.

 

Jag var så nervös innan jag postade inlägget, hur skulle det här tas emot? Men nu ångrar jag mig verkligen inte en sekund då jag ser vilken genomslagskraft mitt inlägg fick. Jag är tvärtom väldigt glad över att jag fann mod inom mig att ta upp ämnet. Så många som har hört av sig till mig både privat, via bloggen och ja faktiskt kommit fram till mig direkt. Inlägget är det mest lästa och kommenterade sedan, jag minns inte ens när... 

Det jag känt under mina år med återkommande cellförändringar är en enorm ensamhet och tankar som "Är det bara jag?", "Är det fel av mig att få dödsångest och bli helt kallsvettig av oro?" och "Är det okej att bryta ihop och gråta, darra som ett löv för vinden?"... Jag har satt tvivel kring mina känslor, inte haft någon att ventilera med som delat min erfarenhet och haft en annan förståelse än mina vänner. Ja vissa vänner verkar inte förstå alls vad jag går igenom tyvärr... Men efter att jag skrev mitt inlägg så var det helt plötsligt så många som började prata om det, jag kände mig inte längre fånig och fick bekräftelse i att andra drabbade känner precis som jag. Och tyvärr alldeles för många har levt med detta i det tysta och inte pratat med någon om det alls, jag blir så ledsen. Det ska inte vara så, det ska vara naturligt att prata om och inget att skämmas över.

 

 

 

Även en silverpläterad hängare från Indiska som legat i ett skåp och längtat efter sin plats i hemmet kom upp på väggen. Tycker det är fint när man har saker som bryter av och skapar spänning och att man känner att det härnder något kreativt i inredningen.
 

 

En trevlig höstbukett på bordet denna fredag som jag fått av mina omtänksamma föräldrar. Buketten står föresten i en vas jag fått av min ena bror en gång, fin familj jag har! På bordet en av typ 5 inredningstidningar som jag läser i samtdigt. Haha, ja jag fick en knäpp o gick o köpte mig en hel bunt att bläddre i för en vecka sedan då jag behövde fokusera mina tankar på något roligare. O det var så mycket inspiration att jag inte kunde läsa en i taget utan alla på samma gång! Sitter här i köket o drömmer mig bort om hus, gamla trägolv, kakelugnar o kaminer just nu, så mysigt det vore. Hoppas på att få förverkliga min dröm om ett hus en dag inte allt för långt bort...

Trevlig fredagskväll på er! 

Barnen hade studiedag så vi tog bussen in till stan idag