Höstrusk
Lilla sötloppan och jag för en vecka sedan. Då lyste hela staden i guldskimrande oktobertglöd och levererade en höstdag då den är som vackrast. Idag var det B-sidan av hösten, regn mot rutan och en sån där dag klädd i myskänslor som man helst av allt vill tillbringa i hemmet med soft musik och tända ljus... Bara stänga in sig. Men istället trevade jag ut i morgonmörkret till jobbet i ett par Hunter-stövlar under ett paraply som skydd mot grådisigt regnrusk och satt inne på kontoret dygnets alla ljusa timmar. När dagen var till ända var det kolsvart ute och bara ljusreflexerna i den våta asfalten gav kvällen lite extra lyster.
Håller med dig om fotogrageringsljuset såklart, annars ääääälskar jag denna årstider. Den slår sommaren med hästlängder. Och bitvintern älskar jag också!
Ja, det känns tufft när mörkret kommer. Huu... Vilken fin väst sötloppan har. Snyggt! Kul med mönster som sätter sprätt på tillvaron. Tänd många ljus i rusket o Allt gott!
jag håller med dig. den största nackdelen med höst och vinter är allt mörker. och det är så tråkigt att tex inte kunna fotografera sin middag för att ljuset är minimalt (haha. bloggskaded?).
kramar.
Vilket vackert höstporträtt!
(Hittade till din fina blogg efter ett tips från din biltokige far.)
