Min nyponros kom med en spontan och bra idé förra veckan, klart vi ska ha en minnesbok! Jag kom att tänka på en vacker ljusblå bok gjord av återvunnet papper, med hårda pärmar klädd i sidentyg och broderade pärlor på som jag sparat i så många år till något speciellt. Jag köpte den när jag själv var barn för jag blev helt fängslad av hur vacker den var, det var bara kärlek vid första ögonkastet. Så även om jag inte visste vad jag kunde behöva den till så fick den följa med hem. Sen låg den och bara väntade på att fyllas med något vackert och alldeles speciellt. Dagar gick, år gick, glömskan kom... Men när Meja kom med sitt förslag då visste jag, att det var just den här uppgiften som den väntat på i alla år. Att fyllas utav våra minnen, mina och barnens. 

-Vad ska vi börja med? frågade jag.
-Nickies! svaret kom direkt och givet från Meja.