Att möta någon med ett så stort hjärta som du, att få finnas som mamma i ditt liv, vara där bredvid dig livets alla vägar. Att just du kom med så mycket kärlek inom dig och omfamnade hela mig och mitt hjärta. Det är speciellt, Du är speciell. En ovanligt kärleksfull pojke som förespråkar rättvisa och tar de mindre till dig på ett beskyddande och hjälpsmamt sätt. Som älskar att få andra att skratta.

 

Jag har svårt att hänga med hur lilla knytet på 2,3 kg och 44 cm lång, född allt för tidigt och spenderade första veckorna av sitt liv på ett sjukhus med slangar runt sin lilla kropp nu blivit så här stor? Så stor att jag börjar ärva dina urväxta kläder, att du är lika lång som mig när du står på tå. Så stor att du kryper upp bredvid mig i soffan när jag gråter och säger. "Mamma är du ledsen? Tänker du på R? Jag förstod nästan det. Kom så ska jag visa dig en rolig serie jag har hittat. Det är bättre att skratta lite.". För humorn har vi tillsammans och vi kan kikna ihop och vika oss dubbelt i soffan i varsit skrattanfall så vi knappt får luft. Jag tror sällan jag skrattar så mycket med någon annan som jag gör med dig. 

Du har mitt hjärta på ett alldeles speciellt sätt och jag kan inte sluta att förundras av hur jag fick lyckan i mitt liv att bli mamma till dig, som jag sjöng för dig redan i magen, "du är det finaste jag vet". I söndags när jag tittade mig i spegeln sa du, "Men mamma, du behöver inte titta dig i spegeln, du är fin!". Det visar bara på en av alla de vackra sidor du har. Lycka den flicka som blir din en dag.