Bryta ihop är helt ok



Hej bloggen, skriver av mig i dig nu för måste lätta på känslorna. Jag borde vara världens lyckligaste just nu, men istället rinner tårar utan slut. Under en tid har jag på ytan fått tillbaka gnistan i mina ögon och leendet har format mina läppar i en bekymmerslös kurva. Jag har haft jättefina dagar, både på jobbet och privat. Fyllt mitt förråd med glädje och välmående. Det känns som att saker börjar ordna upp sig nu. Jag har fått klartecken att starta mitt företag, har rensat ut på negativa vibbar och energitjuvar i mitt liv, skrivit upp mig för intensivkörning i vår och det går riktigt bra på jobbet. Hade ett chefsamtal igår som gjorde att jag helst bara ville dansa runt och ta mig an nya utmaningar. Framtiden ser ljus ut, jag tror på 2016 och att jag har fina saker att vänta.
 
Men jag bär fortfarande på stenar i min packning från förr. Det tar tid att komma tillbaka helt men det är helt okej att bryta ihop, att känna på känslorna och gråta när man behöver. Jag ser det inte som en svaghet utan en styrka att tillåta sig vara ledsen. Tänker mycket fortfarande på mitt ex som dog i höstas, sorgen tar tid. Utmattningen jag var sjukskriven för ligger inom mig och pyser hela tiden, håller mig tillbaka och drar i mig när det blir för mycket. Jag lyssnar på kroppens signaler nu. Det är bra.
 
Antar det måste få vara så här på resans gång till ett gladare och mer välmående jag. Kämpa, bryta ihop och komma igen. Mina prövningar i livet har inte stjälpt mig, de stärker och hjälper mig till ett bättre jag. 
 
På det hela mår jag bättre nu än på länge, orkar hitta på saker igen och ta mig an projekt. I måttlig grad. Känslorna får klappa mig på axeln och påminna mig om att där inne finns ett ledset jag också som läker. Ibland behöver jag nog bara stanna upp och släppa fram det innan jag reser mig och går vidare. 
 
Nu väntar en fin lördag med födelsedagsfirande, mello- och pizzakväll samt en natt med bästa vännen på besök tillsammans med rysare och godis. ❤️

Kommentarer
Postat av: Anonym

❤️

2016-02-20 @ 08:46:57
Postat av: J

Helt rätt tänkt. Det är inte svaghet att tillåta sig att känna alla känslor, tvärtom - det är starkt att våga känna alla känslor. Ibland blir jag irriterad på allt det där som många i dagens samhälle tjatar om: "tänk positivt så klarar du allt"....och det där tänket att om man inte alltid är "pigg, glad och självsäker" så är man "energitjuv och borde rycka upp sig".....Men då tror jag att man trycker ner det svåra och jobbiga och det är inte sunt i mina ögon. Och jag tror inte heller på att vara tacksam för svåra jobbiga saker som man ska "lära sig av" och "bli en bättre människa av svåra saker"...

2016-02-20 @ 19:44:48
Postat av: J

Helt rätt tänkt. Det är inte svaghet att tillåta sig att känna alla känslor, tvärtom - det är starkt att våga känna alla känslor. Ibland blir jag irriterad på allt det där som många i dagens samhälle tjatar om: "tänk positivt så klarar du allt"....och det där tänket att om man inte alltid är "pigg, glad och självsäker" så är man "energitjuv och borde rycka upp sig".....Men då tror jag att man trycker ner det svåra och jobbiga och det är inte sunt i mina ögon. Och jag tror inte heller på att vara tacksam för svåra jobbiga saker som man ska "lära sig av" och "bli en bättre människa av svåra saker"...

2016-02-20 @ 19:44:49
Postat av: Tatjana

Att våga berätta om sig själv är ingen svaghet, tvärtom, det är tecknet på en stark människa

Svar: Tack snälla, kram!
Josefin -Happy Days-

2016-02-22 @ 11:42:46


Följ min blogg på bloglovin!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0