Junidagar som övergår i ljusa långa nätter. Man finner mig allt som oftast sitta uppe långt in på småtimmarna och redigera bilder som jag fyllt min kamera med. Allt från bröllop jag fångat på bild till det vackra som blommar i naturen, som dessa bilder. Vill inte sitta med mina foton i onödan om sommarlovsdagarna när jag har barnen, då vill jag rikta uppmärksamheten till dem och hitta på saker. Så därför blir det sena kvällar/nätter jag tillåter mig att ta itu med det jag behöver. Jag föredrar ändå att redigera sent, det är då min kreativitet är på topp. Brukar ni med känna av att känslorna blir som starkast på natten och att det är lättare att utrycka sig då? 

 

Inatt släckte jag och stängde av datorn halv tre... Det var inte alls meningen att det skulle bli så sent men datorstrul och envishet stod i vägen. Fick en liten stund över för några bilder innan jag insåg att natten var på väg att övergå i dag och att det var på väg att börja ljusna på igen utanför mitt fönster. Kan så lätt förlora mig i tiden när jag sitter med det jag brinner för. Det finns liksom inget annat. Tänder upp med levande ljus, häller upp en kopp te, sätter på akustiska låtar och bara myser i stunden. 

 

Det är ändå något speciellt med ljusa juninätter, så det känns fint att ta vara på dem nu. När de är varma nog brukar det vara min balkong som är mitt kontor för natten.