Bilderna från promenaden är för några veckor sedan, idag var det bara grått ute...  

 

Den här råa gråa onsdagen ha satt sig på min sinnesstämning, vädermänniska som jag är påverkas jag jättelätt av solfattiga dagar. Diset har legat tjockt hela dagen, vid lunch tog jag mig ut för att bryta av mina studier med motion och frisk luft och försvann in i dimman och ensamheten på smala grusade vägar där landet tog vid. De sista färgerna är på väg bort nu och ett färglöst landskap har börjat breda ut sig, kändes tungt och dystert, hur ska jag härda ut ända till våren? November tycks klistra sin färglöshet på allt som kommer i sin väg och jag är trots ett fantastiskt år som berikat mig med så många äventyr, glada händelser och energiboostar inte alls förberedd för att gå in i en period av mörker och kyla, inte alls. Det är så det hugger tag i hjärtat, jag och november, vi är inte gjorda för varandra, måtte vintern gå fort! Jag hoppas att det blir småkyligt ute snart så att ett lager av nyfallen snö och frostiga iskristaller kan lägga sitt ljus över det färglösa och lysa upp solfattiga dagar. 

Idag har jag balanserat upp med att drömma mig tillbaka, till vårens första värmande dagar och till resor jag gjort i år. Minnen som värmer. Jag är tacksam för det här året, för allt jag fått uppleva och den lycka som varit med mig. Jag har även tränat med en ny app idag som jag hittat som heter 7 minutes workout, hittills gillar jag den! Går ut på att göra olika övningar under vägledning som visas i appen, träningspasset är 7 minuter men intensivt. Känns skönt för hela kroppen och jag behöver verkligen röra på mig då det lätt blir mycket stillastittande dagar med studiematrial, känner av att kroppen blir stel och spänd. Jag körde ett pass på både förmiddagen och eftermiddagen så får se om träningsvärken knackar på dörren ordentlig nu. Träningsglädje hjälper humöret också!