Då sa den tappre siste mohikanen: Vilda västern är ej som förut!



MinyMo, gårdagens outfit

Meja i sin fina MinyMoklänning (dansk design) som hon fick i 1-års present. Klänningen är från höstkollektionen, älskar färgerna o de söta fickorna!


Mejas 1-årsdag

Lilla hjärtat har ju hunnit bli 1 år och 1 vecka idag utan att jag hunnit avslöja allt för mkt om henens stora dag. Har inte haft tid då semesterresa och förkylning kommit emmellan. Men hennes dag var i alla fall bästa tänkbara födelsedag en 1-årig prinsessa kan tänkas ha! Är på gång att skriva ihop ett inlägg och sålla ut lite bilder, så håll utkik i bloggen vart efter! Här är en bild i alla fall från kvällen efter att alla gäster gått hem och hon fått på sig presentpyjamasen. På bilden skymtar även en del av det hon fick i paket.


En bildserie från 1-årsdagen


Tjuvkik från presentöppningen med paketen från oss i familjen på förmiddagen. Meja fick sin stora vintage skattkista fylld med paket. På eftermiddagen trillade släkten och vänner in med ännu mera paket, vi blev till och med många fler födelsedagsfirar än vad jag räknat på. Men fikat både räckte och blev över iaf. Kommer en bättre redogörelse framöver, just nu har jag varken tid eller ork. Åkt på en otäck förkylning igår, känner mig helt förstörd, mör och kraftlös. Trodde jag skulle kvävas i sömnen igårnatt då jag knappt fick luft genom munnen ens...

Meja tackar för alla grattishälsningar som strömmat in! :-)

Vår nyponros Meja 1 år idag! ♥

För ett år sedan låg hon fortfarande i min mage, vår fröken Bråttom. Jag var precis på dagen räknad som fullgången då vi gick in i vecka 38. Men less på att känna mig otymplig med värkande kropp och less på tiden i sängen (hade legat i sängläge 1 månad pga hotande förtidsbörd). Så vi följde med en sväng i min pappas gamla amerikanare när han skulle ut o glida på stan under eftermidagen. Det vart en ganska hoppig sväng med min stora mage i hårda baksätet med nött fjädring som kände av var enda liten ojämhet i asfalten... Jag led mig igenom färden och hoppades på att det skulle ge något resultat, att vår efterlängtade dotter skulle vilja komma ut snart...

Men kvällen kom och natten likaså. Vid 23-tiden tittade jag på klockan en sista gång innan jag gick och lade mig. Minns att jag tänkte att "Nähe, det blev ingen bebis idag heller...". Jag somnade direkt men vaknade bara en kvart senare av att vattnet gick i en smäll! Vattnet har gått, shit det är dags! Vad häftligt, nu ska hon ut!

Och bråttom hade hon!!! Höll nästan på att föda barn i bilen in till förlossningen, fick hålla emot allt vad jag kunde. Väl inne så var hon ute på bara knappt 10 minuter. Hel ofattbart, där låg jag med vår dotter på mitt bröst 7 minuter i midnatt. Kan ni fatta, jag som tänkte bara en stund tidigare att det inte skulle bli någon bebis idag heller, hade ingen känning alls o inga värkar då alls. Men när vattnet gick, ja då satte allt igång och på rekordsnabba 40 minuter så var hon här. 7 minuter i midnatt kom hon till världen den 11/8-09, vår Meja Joline Lycka.

Idag är en stor dag för dig, eller kanske allra störst för oss, din mamma och pappa som stolt blickar på vår glada 1 åring. Det stora kalaset och all uppståndelse med besök och paket som väntar idag förstår du ju dig nog inte mycket på. Även om du är en klok flicka med visheten i dina ögon. För den ser man klart, den glittrar i dina djupblå och det vittnar även din tidiga utveckling om, Fröken Bråttom är snabb med allt. Satt stadigt utan stöd på 5 månadersdagen, sa mamma och pappa vid 6 månader, tog dina första steg 10 månader gammal... Du har haft högsta växeln i men till person är du och har alltid varit lugnet själv. En nöjd liten fröken som gärna sjunger små egna trudellutter och dansar så fort musiken sätts på. Sällan låter du tongångarna blir höga mer än vid trötthet och om du råkat slå dig. Du älskar närhet och tycker om tryggheten att få krypa in i en varm famn, helst vill du vara oss nära och gosa hela tiden.

Önskar dig den finaste 1-års dag man kan få! Massa kärlek och många famnar av stora kramar! Älskar dig tusentals varv runt månen, ut i det oändliga stjärnhavet och tillbaka igen.





Liten blir stor


Dagsfärska bilder på vår blivande 1-åring

Har ni märkt hur fort tiden går nuförtiden? Eller är det bara hos mig som jorden snurrar på så fort att man nästan blir vimmelkantig? Jag menar, ett år! Hur kunde ett helt år bara pasera så där? Det känns som om någon knäppte med fingrarna och världen förändrades i ett enda andetag. Liten blev stor på rekordtid. Lärde sig sitta, krypa och gå, allt i en hundradelssekund. Jag har svårt att tro att ett helt år verkligen har gått. Men det vet jag ju, alla stora och små händelser är dokumenterade i bild. Alla dagar fångade i både hjärtat och på bild. Alla dagar finns där, men hur kunde de gå så fort?

Älskade Smulan, på onsdag blir du, den finaste dottern i hela världen, 1 år! Mammahjärtat svämmar över av varmaste stolthet över dig vår duktiga och kloka flicka, kärleken är oändlig och för evig! ♥

Onsdagens Stor & Liten ☼

Foto: Jonas (kamerainställningar samt redigering jag)

Vilken lovely day, helt makalöst underbara måbrakänslor susar runt i mitt hjärta nu. Första halvan av dagen var vi hemma och när jag tagit en kort runda med vagnen efter lunchtid för att som vanligt söva Meja så hon kunde sova middag spricker solen fram!! Den här maman kastade av sig kläderna och drog fram solstolen! Slumrade till i solen med, hihi! Så skönt, älskar solen! Behövde ladda mitt batteri med lite solsken och det gjorde mig verkligen till en glad piggeling resten av dagen! Efter middagen åkte vi ner till Las Vikas (alltså Valdemarsvik) o träffade barnens farmor, käkade glass, strosade i hamnen och barnen busade. Tog massa bilder, fick med några på mig o sonen med men de vart inte så bra, han gillar inte o vara med på bild just nu så därför blir det mkt bara på mig o Meja.

Jag o lillan körde passande nog på marint tema idag (även storebror hade mörkblått och vitrandigt). Meja fick även bryta av det mörkblå med rosa kofta och rosett för att slippa frågan om det är en pojke. Jodå, var eviga gång jag tar på henne denna pikéklänning och tights så tror folk att jag har två pojkar bara för att hon bär blått. (Är det en hemlig lag jag inte känner till som förbjuder småflickor att ha blått?) Så då stylade jag till henne lite extra bara för att o det vart ju jättesött! ;-)

Mer bilder från Las Vikas kan ni titta på --->HÄR<---

Dagens liten och stor

Foto, Jonas (efter att jag ställt in kameran rätt)  och redigering jag (bara klippt lite i bilderna).

Gör en liten efterlysning som säkert inte kommer att resultera i något. Mejas adiddasbyxor har en tillhörande jacka som försvann i våras, någon som hittat den (stl 74)? Känns sååå surt för det var en jättefinjacka och i hemmet är den inte! Förstår inte hur den bara kan ha försvunnit... Kanske någon som norpade åt sig den på bvc om den låg i korgen under vagnen?

Förresten så går hon ju helt själv som jag redan tidigare skrivit. Meja var tidig och tog sina första två steg på 10 månadersdagen och nu nästan springer hon fram ibland. Sparka fotboll har hon med lärt sig o göra o jagar bollen, hihi... Men när vi är ute och går så vill den oroliga mamman gärna hålla lite i sin ivriga dotter så hon inte slår sig på asfalten, så här får hon ta fingret, hihi.

Dockor!

Vi besökte stadens två stora leksaksaffärer idag o kollade in lite presenter inför fröken Mejas stundande 1-års dag nästa vecka. Det här var helt klart vad lillan själv ville skriva upp på önskelistan, dockor! Hon har gillat dockor sedan hon var typ 7-8 månader, redan då när hon fick syn på någon vart den extra intressant. Sen när hon var 10 månader råkade hon snatta en i en leksaksbutik en gång med. Såg henne sitta med en liten i vagnen när vi redan gått ut men gick då tillbaka och betalade för den.

 

O nu idag, ögonen stora och fulla med gnistrande iver då hon för första gången fick se höga långa gångar fulla av dockor. Nästan sprang fram och högg tag i dem hon kom åt. Ja ni ser ju. Det här är inget som vi har påverkat fram på något vis, hon har ju tvärtom varit ganska omringad av brorsans leksaker. Men man märker tydligt att det här är vad hon tycker om, lika så väskor och skor är extra roligt. Hon har tre par skor som hon brukar plocka med och vilja ha hjälp med att prova, sötnosen. O att plocka saker i och ur väskor är ju med för roligt.


Stickat, sött till smått!

Min älskade mormor är världens bästa o finaste mormor man kan ha. O hennes pysslighet är något jag ärvt, även om jag inte börjat att sticka. Det får hon gärna fortsätta med själv för det tålamodet har jag inte riktigt till övers. O lika duktig skulle jag inte vara heller. Se bara vilken underbar söt kofta hon gjort till sitt barnbarnsbarn, Meja.

FreeeDAGENS!


Det ska börjas i tid...


Mobilbild från morgonen

Meja har redan börjat att gå igenom min plånbok o rensa den på kort. Fasar för tonåren, kommer nog bli ruinerad om hon ska fortsätta så här...


En sak jag glömt att berätta...

Men hur kan man bara glömma en sån sak? Meja går, hon är sååå himla duktig! Första stegen tog hon som nybliven 10 månaders o igår "fyllde" hon 11 månader. Hon är gick två hela meter alldeles själv utan stöd idag! :-D

HEJA MEJA! :-D

Busfina i farten igen

Meja tyckte mina vackra dahlior med den underbara färgen såg spännande ut! "Titta dä! Titta!!" Och så snabbare än blixten så var de en knopp mindre... Jag får väll skylla mig själv som promt skulle fota min dotter som alltid i tid och otid. Dahliaknoppen agerar numera flytblomma i ett glas på köksbordet o det vart ju vackert det med. :-)

Nyare inlägg
RSS 2.0